tisdag, mars 4
we love your dog, who is always welcome.
på manhattan finns ett hotell med adressen 125 west 45th street som heter hotel qt. där bor vi under vistelsen här i new york och det är där i rum 711 jag befinner mig nu. igår anlände värmen till new york och jag promenerade halva ön (23 261 steg) till och över brooklyn bridge, varifrån man hade en fin vy över manhattan och fick lite bättre grepp om storleken och höjderna.
i söndags i rå blåsande kyla tog vi tunnelbanan ned till south ferry för vidare färjetransport till staten island, och som vi hört, även en bra vy över manhattan och frihetsgudinnan. gudinnan var ganska liten och på ön fanns inget särskilt att se så vi åkte tillbaka rätt omgående och gick sen förbi ground zero (också mindre än förväntat) som fortfarande efter sju år är en byggarbetsplats och sen vidare genom chinatown (som kändes helt annorlunda än övriga staden), little italy och greenwhich village. åt på en italiensk restaurang där J som beställde en carbonara fick nån slags kall ratatouille medan min bolognese smakade som förväntat och överallt får man massa is i drycken man beställer vilket passar mig utmärkt. tog broadway hem och passerade flatiron building som är den första riktiga skyskrapan (från 1902) men mest kul för formens skull. (stegräknaren slutade på 21 546.)
det mesta är lite större (tom äpplena) och högre och mer och kaosigare och bullrigare, fast samtidigt känns det lite som hemma, inte så annorlunda som jag kanske föreställt mig. att bo eller jobba i new york låter nog flashigare än vad det är. annars är staden väldigt hundvänlig; på hotellet välkomnas hundar (we love your dog, who is always welcome) och inne på banken finns vattenskålar för hundar!
pecan magic bite, espresso brownie och tripple chocolate brownie cookie har jag ätit på starbucks och den goda middagen igår bestod av grillad lax och seven beans salad med avocado. när de ändå hade diet pepsi cherry var jag såklart tvungen att prova den och kunde konstatera att eftersmaken var marsipan som definitivt inte hör hemma där, bättre var då tropicanas ruby red grapefruit. som vanligt när det gäller både godis och mat blir jag iaf hälften av gångerna besviken på nya saker, men det ingår liksom i konceptet. på macdonalds vet man iaf oftast vad man får och m&m brukar hålla måttet :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar