
sen kom lite släktingar och firade hemma hos mamma&pappa i kista. men det var först de när hade gått och jag, J, bror M och hans sambo P, mamma&pappa och N satt och pratade långt inpå natten som jag tyckte att det var givande, för kul är fel ord. bra är ett mer passande isf. efter allt som hänt på både mammas och pappas sida av släkten och som påverkat oss i olika hög grad diskuterade vi relationer, sanningar, lögner, att förändra sig själv, nån annan, förhållningssätt och om det var nåt vi kom fram till så var det kommunikation. att prata kan hjälpa mycket. och allt kan man inte förstå. man tycker att vissa saker borde vara självklara, precis som att man inte tänker när man går, man sätter den andra foten framför den andra, stannar upp ibland och fortsätter sen. vrider på vristen i en snygg vändning utan att tänka. men så är det inte, det är bara att inse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar