okej, men inte mer.

igår träffade vi E&K vid gullmarsplan och gick sen via ett åk med katarinahissen och sturekatten (som många tycker är mysigt men jag tycker bara det känns förlegat) till roslagsgatan för att äta på café nero som bestämt. jag hade hört om restaurangen och den verkade ha god (italiensk!) mat. förra helgen försökte de få med oss på en liten vandring därav trippen genom staden. dessutom känns det alltid bra att ha gått en bit innan man ska äta ute. det är väl nåt som sitter kvar sen jag hade en inte helt sund inställning till mat. iaf åt jag saltimbocca med gnocchi och det var okej, men inte mer. sen gick vi hela vägen tillbaka till skanstull oxå via kulturhusets modell över stockholm 2030 och gamla stan. blev en nätt slutsumma på knappt två mil och det kändes i benen men nog mest för att jag hade fotoriktiga skor.

mamma ringde i veckan och sa att hon och pappa saknade oss och jag hade känt detsamma, och eftersom de hade varit i gustavsberg idag för att reklamera några tallrikar passade det bra att de kunde hämta upp oss här och sen handlade vi och lagade mat tillsammans. jag har alltid gillat den formen av gemenskap och umgänge.