selektivt extraordinärt.

ny eller nygammal musik. spelar ingen roll. framkallar samma tankar. sinnesstämning.

då. man kan längta och sakna fast man är nöjd med nuet. tankarna far automatiskt sina egna vägar i hjärnans svindlande banor och gör sina egna kortslutningar och omskrivningar och slutsatser.

hämtar
en bild därifrån och
en tanke och
en sångrad och
en skriven mening och
en filmreplik och
en riktig replik därifrån.
resultatet blir oftast en känsla. som drabbar.
en söndag igår kan bli en söndag för flera år sen. allt så nära. och samtidigt självklart så långt borta. alltid, alltid så. och minnet är selektivt extraordinärt.

det är sorg. och det är nostalgi. (som enligt wiki betyder längtan efter ett ofta idealiserat förflutet. snygg definition.)

glädje finns också. men inte så mycket. dock är minnet selektivt. inte objektivt. och musiken som menas på första raden går i moll, även om det är dur. för för mig är även sorgen vacker. eller så är min definition av sorg inte riktigt som andras.