när jag läste att carola adopterat ett barn kom jag igen att fundera på detta att ensamstående får göra det och även på ensamstående som inseminerar. har förut tänkt att det egoistiska i att skaffa/få barn är samma när det gäller dessa handlingar som att ett par får barn på naturlig väg. för mig är det så självklart (till skillnad från vissa som anser att det är mer egoistiskt att göra det själv). att det är naturens gång att få en avkomma när man får barn på vanligt sätt har jag liksom aldrig sett som en anledning, eller att det på nåt sätt skulle göra det mindre egoistiskt, jag har alltid tänkt att man oavsett hur aktivt måste välja att få barn, men idag diskuterade jag med en kollega och på honom lät det mer som att det blev. kanske att det är vanligare hos killar, vet ej, men för mig låter det som en väldigt främmande syn på familjebildning.
en annan grej är ju såklart åldern; 45. men det finns ju barn som kommer till på vanlig väg som också har mammor som är 45. sen argumentet att få barn när man i utgångsläget inte har nån partner. jag tycker nog inte heller det är skäl nog för att det skulle vara mer egoistiskt än om man är två.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar