en ljusblå maserati.

sov inget bra alls inatt; drömde att mamma, pappa och bror N dött i en flygkrasch. bror M eller nån annan släkting ringde och berättade att ett plan störtat och det visste jag med, men jag tyckte verkligen att jag hade kollat upp så bra att det inte var deras plan, men det var det tydligen. det speciella var att jag och M diskuterade det hela som att det var mammas och pappas fel att de lämnat oss. ungefär som att de borde kunnat förutse detta och inte utsatt oss för det. det fanns liksom bara ilska och egoism i det hela och det slog mig att det är just det döden handlar väldigt mycket om. så tycker jag iaf. okej, till viss del kan man tycka att det är synd att den som dör inte får uppleva/göra/se det eller det men jag tycker ändå det är mest synd om dem som är kvar. det är ju de som saknar och får klara sig utan.

en annan drömsekvens: pappa hade en ljusblå maserati och bad mig gå och låsa den på ett sånt där gammelmodigt sätt genom att sätta nyckeln i låset och inte genom att trycka på en fjärrkontroll. bakom bilen såg jag att det verkade vara några skumma typer och precis när jag hukat mig bakom bilen och satt nyckeln i låset kommer en av killarna fram till mig och sätter en pistolmynning mot mitt huvud. ta den säger jag bara och ger honom nyckeln. mer kommer jag inte ihåg.