när gud sade orden som skapade dig tror jag han tänkte så här:
du är någonting och du kan någonting
jag älskar dig just som du är
de orden med melodi till dyker ofta upp i mitt huvud. när jag var liten lyssnade vi ofta och sjöng med i ett kassettband med titeln tryggare kan ingen vara med religiösa barnsånger och där fanns denna med. jag älskade dessa sånger då melodierna var så bra och fina och texterna så enkla och sanna, även om man inte var troende. för mig handlar det om ren kärlek oberoende av givare. jag sjöng i kyrkokör när jag gick i mellanstadiet och även där förmedlade sångerna för mig samma känsla av kärlek, även om jag nog då trodde att jag trodde på gud, hur man nu förklarar det som barn. nu vet jag att jag inte tror på någon gud men sångerna har precis lika stor inverkan för det. de får mig även att associera till vad som räknas och räcker (som människa). om skillnaden mellan att vara och att göra (prestera), för jag skiljer nog på det. räcker det att vara?
det är en börda att vara duktig. för när man inte är det längre blir fallet så mycket högre och jag vet det tusan om det uppvägs av känslan innan fallet. vet egentligen inte om det är de egna eller andras krav och förväntningar (eller dem man tror att andra har) som är värst. har nog sänkt mina egna rätt rejält de senaste åren. sånt som tar tid. lång tid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar