mamma&pappa är hemma från sin semester nu, var över fem veckor sen jag träffade mamma och sju sen jag träffade pappa. och jag kommer nog inte träffa dem förrän nästan helg. det känns skönt att konstatera att jag inte saknat dem denna gång. inte en enda gång har jag tänkt att jag skulle velat ringa och prata eller träffa dem, sådär som jag kan känna. nu har jag ju pratat med dem iaf men det har inte varit den där längtan eller behovet som det kan vara. det får anses positivt, i riktning mot att klara sig utan.
pratade rätt länge med dem i telefon igår, mest med mamma, och fick bl a reda på att de haft inbrott. det skedde för ett tag sen när de var borta och de hade inte velat säga nåt till mig, grannar och polis hade varit där och kollat till det och fixat det akuta, bl a dörren som var uppbruten, och stängt frysen som tjuvarna hade öppnat. för mig var det nytt att det är ett ställe att gömma guld på, men i deras fanns inget. blev såklart ledsen, även om mamma&pappa tagit det bra och inatt drömde jag att de hade inbrott igen av samma tjuvar som kommit tillbaka i en svart bil och de skrattade hånfullt. den där känslan att nån har varit inne och rotat i ens hem gör mig väldigt illa till mods. funderade på varför, vari det obehagliga ligger, och tror det beror mycket på att man inte vet vem det är, skulle man få ett ansikte på förövaren tror jag den känslan mildras.
på söndag kommer min kompis maria med man och dotter på ett&ett halvt hit på lunch. blir lite fix inför det imorgon och sen har jag tänkt springa en runda också. var ett bra tag sen sist nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar