konsumtionshets

Så här i julklappstider skänker jag en tanke åt antimaterialismen. Alldeles för många människor ägnar alldeles för mycket tid åt att införskaffa prylar (planera inköp, leta efter det bästa, installera och sedan använda) som ska få dem att framstå som lyckade. I andras ögon. För vore det inte för uppvisandet av ägodelar för andra skulle nog flertalet lägga ned sin materialistiska skrytsamma konsumtion. Det är alltid bra att tänka efter varför man gör saker och ting. För att tillfredställa egna behov eller för att leva inom dem ramar som samhället har definierat som gräns för vad som är lyckat och normalt?

Själv köper jag inga julklappar, förväntar mig inga heller. Kalla mig tråkig, men för mig är det själva stämningen som är julen. Den kan inte definieras av saker. Presenter har för länge sedan tappat sin glans för mig. Men jag klandrar inte de som fortfarande öppnar en klapp med ett barns iver.