Har kollat på nip/tuck ikväll. DVD-boxen med säsong 1-3 jag köpte för ett bra tag sen nu, den kommer nog räcka ett bra tag. Men det är bra. Mycket bra det blev :-) Ähh, det får stå så. Det var iaf ett avsnitt som hade starka drag av sorg över sig. Och kärlek. Såklart. Per definition handlar sorg om kärlek. Och tvärtom. Jo, jag tror nog att det förhåller sig på det sättet.
Återigen slogs jag av att engelskan oftare är ett bättre språk att uttrycka sig på. Megan, en kvinna Sean hade ett förhållande vid sidan av med, hade fått ett återfall i cancer och det fanns inte så mycket mer att göra, och då beslutade hon sig för att ta självmord. Sean var med henne till slutet och de hade gjort det så vackert, vilket är som ett signum för hela serien. Visst handlar det till viss del om lyx och klass men där finns något mer...något som inte riktigt går att sätta fingret på, men som gör att det ändå inte blir orealistiskt och distanserat. Uttrycket som fastnade i mig var making memories. Sean frågade Megan varför hon inte hade några kort på honom och hon svarade att det de hade tillsammans var minnen. We can make more memories, svarade han. Han sa det på ett sätt som fick mig att tänka på hur värdefulla de verkligen är, även om det såklart också är farligt att leva för mycket i det förflutna. Men jag fick känslan av att de var värdefulla på samma sätt som kärlek och annat som inte går att köpa för pengar. Skatter man samlar på sig längs livets vandring. Ibland betyder de mycket, ibland mindre. Sällan inser man på en gång vilka som kommer leva kvar längre än andra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar