we love until we die. hope so.

nånting i den här låten gör att jag berörs (fast jag inte brukar gilla sån här musik), utöver videon som är så skönt detaljig.

har varit ovanligt sysselsatt, så pass att bloggandet och bloggläsandet har blivit eftersatt, men det är bra, om inte annat så för övnings skull; inte fastna i mönster och ha så få måste-saker som möjligt. men som alltid finns det gränser man inte vill komma för nära fast man vet att de är dynamiska och att såväl vertikal som horisontell förflyttning förekommer.

gillar
milko fjällyoghurt hallon som J köper - den smakar verkligen hallon fast den bara innehåller 4,2% av bären.

telenors reklam - den där jackie kennedy ringer och frågar om sonen/dottern pluggat till matteprovet och martin luther king om att densamma måste följa med till landet i helgen. kreativ idé.

börjar dock tröttna på
vi:s ältande om att de minsann är de enda som inte infört egna märken-produkter utan endast har orginal. men alla vet tydligen inte det ännu. okej, det kanske är jag som är selektivt observant här. erfor senast idag att en del människor inte är medvetna om sånt. hemköp har sitt eget temärke och det var mycket billigare. men tjena.

människor som skriker/pratar jättehögt i mobilen på kollektiva färdmedel eller allmänna platser eller som spelar musik utanför sina hörlurar. men snälla nån.

noterat
att de nya bussarna går samma väg som bilarna, det vill säga blir större och större. idag höll en trafikskylt på att bli nermejad när bussen från karolinska skulle åbäka sig ut. terminaler och vägar är inte anpassade för dessa monsterfordon. har också tänkt på att vissa garage ju inte heller kan svälja en suv. dessutom låter vissa bussars dörrar nåt oerhört, så pass att jag var säker på att de överskred den tillåtna gränsen, men nej, det gör de inte, enligt nån nisse på sl som besvarade min synpunkt. människor kan uppleva olika ljud olika störande. jasså, är det så?!