jag gillar regn bättre - plötsligt störs jag inte längre av att bli blöt - dofterna intar luftutrymmet på ett helt annat sätt och himlavalvet antar en djupare skepnadjag gillar att ligga tätt, tätt intill med armarna över och under
att inte veta, eller snarare att veta att inte, men ändå vara så himla närvarande i nuet, och så medveten om det - kanske just därför
trots allt är det alldeles, alldeles för vackert för att jag ens ska försöka mig på att beskriva det mer med risk för att det då raseras eller mister nån av alla komplexa dimensioner som krävs för att hålla ihop det
jag vill
jag vet
jag kan
nåt som alla andra och nåt som bara jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar