hur vet man?

vissa nätter är mina drömmar en direkt spegling av vad som upptar min tankeverksamhet dagtid. en leopardunge hoppar upp mot mig flera gånger. skräckblandad förtjusning. att tro sig vilja men samtidigt vara rädd för. så mkt kan hända längs vägen. jag åker bil och blir beskjuten. vi måste stanna och ta skydd, det skjuts med automatvapen. rädslan av att inte passa in, eller mer att inte vara viljen av andra som inte heller är. brist på självförtroende. ett spädbarn som läggs i min famn att skydda. mörkhårigt. rafael som är så perfekt i mina ögon. hur han rör vid mitt inre bara genom att lägga sin hand på min axel när jag hjälper honom på med skorna. den ynka detaljen. som om inget annat barn nånsin kan mäta sig med honom. och däri finns ingen avundsjuka (konstigt nog), bara så mkt kärlek.