östersund nästa.

träffade H&S och P&M med varsitt barn i pershagen i lördags. A är ett riktigt litet charmtroll som ville sitta i mitt knä. var in en sväng hos J:s föräldrar innan hemfärd också. och igår var K här. vi åt upp de sista saffransmandelmassemuffinsen som jag gjort till förra veckans släktfika och sen var vi en sväng till barkarby outlet.

imorgon kliver vi på tåg 80 med avgång 07:58 från centralen med destination östersund för att hälsa på J:s syster med familj över nyår (när jag tänker efter är det faktiskt första gången jag firar nyår utanför stockholm). det känns alltid så utflyktigt att åka tåg. då jag inte tar med mig datorn upp blir det en paus här. så gott nytt gott folk :-)

julledigt.

kommit fram till att jag egentligen inte gillar julmat speciellt mycket, fått en bufflig reflexälg att ha på väskan, väntat på att tomtegröt ska bli klar, sovit middag efter att ha känt för det (lyxigt skönt), promenerat flera gånger trots gråväder, ätit majschips sittandes på golvet, skrattat åt bror M:s beklagan över hur jobbigt det var att skala 24 potatisar till janssons frestelse och samtidigt få en stråle anjovisspad i huvudet när P stod en bit bort och öppnade en burk, spelat vist med mamma, pappa och J, sett farmor glad över att träffa oss, sett en julfilm (the stone family) som J tjatat om trots att jag är så svårflörtad vad gäller film, roats av läsning i den som inte tar bort luddet sak dö! av david batra som J fick av mig samt sett sista avsnittet av himlen kan vänta och blev även i det mest berörd över helena och henrik:

- hon är i himlen.
- men vi kan köpa en stege och klättra upp.
- det finns inga så långa stegar.
- men då kan vi köpa två.

since i'm not a person sending christmas cards for real :-)

imorgon åker vi till mamma&pappa där farmor, två bröder och en respektive också kommer vara. vi ska äta, gå promenad (i mina nya stövlar som jag får skavsår av), umgås, spela stockholmsspelet, öppna paket (mest de andra), kolla på kort och inte se kalle anka (mest jag). så tänker jag mig julafton 2008.

faktiskt lite julförväntan.

fikat igår var trevligt även om det blev lite högljutt som jag förutsett. alla kakor jag bakat uppskattades och det kändes bra. hade tom gjort kolakakor speciellt för bror M som är extra svag för såna. (fick tulpaner av hans sambo P som jag blev lite inspirerad av. ser ut som salladslök.)

inget planerat idag men det blev en solig promenad i förmiddags och sen har jag varit och hämtat blodsockerstickor som av nån anledning kom till ett schenker-utlämningställe i årstadal istället för till gröndal som brukligt. måste nog ringa dem och fråga för jag har inte lust att gå/åka dit varenda gång.

annars att-göra är bara finsk kålrotslåda som jag ska laga och ha med på julafton till mamma&pappa. har aldrig ätit det förut och tyckte det var roligare att testa nåt nytt när mamma ville att vi alla skulle ha med oss nåt.

two hearts in one.

vilka som kommer på julfika imorgon:
min och J:s familj. det var tänkt att J:s syster A med familj från östersund också skulle varit nere nu över jul men de planerna förändrades och ljudnivåmässigt räcker det nog mer än väl med 11 personer :-)
vilka mina tankar går extra mycket till:
mamma&pappa (ibland kan jag tänka att det är ett hån att säga att man förstår för det kan man aldrig, men man säger det ändå, samtidigt som man lyssnar, för det är det enda man kan). jag bryr mig.
att göra ikväll (som jag kommer på nu):
städa, förhoppningsvis hämta paket på postens utlämningsställe eller vad det nu heter, måla naglarna, äntligen få ta ut lådor och påsar och form ur frysen med innehåll som jag bakat = mer plats igen! (jag är en sån som hellre har större frys än kyl.)

i väntan på mat i ugn.

har beställt den här boken som jag längtar efter att få börja läsa. nu är det norwegian wood av haruki murakami som gäller men den är lite seg.

verkar aldrig kunna vänja mig vid långa (längre) naglar; tycker bara de stör, liksom slinter över tangenterna när jag ska skriva och så fastnar det lättare smuts under dem. dessutom måste man fila :-) brukar alltid sluta med att jag klipper av allt till jättekorta som är det jag egentligen trivs bäst med.

har brett saffrans-och tomat-creme fraiche på laxfilé och skurit rödbetor, lök, fänkål och squash i bitar. allt rostas nu i ugnen. ska börja kolla lite på himlen kan vänta som jag nyss upptäckt.

flugfävy.

ibland är det bra att försöka se saker med lite andra ögon.

nåt alldeles för vackert.

pappa ringde igår och frågade om vi ville följa med till arkitekturmuseet idag så imorse tog vi färjan från slussen och mötte upp mamma&pappa och N för att kolla in pepparkakshusen som varje år vid denna tid finns att beskåda där. tittade även lite på utställningen om katalansk arkitektur med bl a sagrada familia i fokus. den började byggas 1882 och beräknas vara klar 2020!

imorgon blir vi upphämtade av E&K för lunch i pershagen hos J:s föräldrar eftersom hans pappa fyller år och efter det ser jag fram emot luciakonsert i uppenbarelsekyrkan med engelska julsånger och barnröster. finns inget som går upp emot det. och det var alldeles för vackert så jag var tvungen att gå därifrån. kan nåt vara så vackert?

det är inte alla som har magnetröntgat hjärnan.

om jag inte minns helt fel var det 2001. mr-centrum på karolinska. (jag hade en menstruationsstörning som skulle utredas.) jag var lite rädd så pappa fick följa med. men det var okej. efteråt åkte vi och köpte julklappar. det minns jag. inte vad men det var i december och vi åkte bil. som vanligt. vi åkte mycket bil och jag minns att jag tyckte om det. då var bilåkning som ett sömnpiller för mig, fast bara vår bil; finaste svartaste v70:n. tänk om man inte vore så beroende av tryggheten. eller kanske snarare hade lättare för att hitta trygghet även i otrygga situationer. vara trygg enbart med/i sig själv. eller kanske bara inte tänka så mycket hela tiden. jag vet inte jag...

trött efter julbord.

idag var vi på julbord/lunch med jobbet på haga forum. mysig lokal med liten brasa i mitten av lokalen, i mitten av ett av borden. var ett par år sen sist jag var på julbord och då var det på en båt. då man hade utsikt över vatten även från detta ställe skulle man kunna säga att även det här var lite maritimt. jag är inget jättefan av julbord utan gillar mer när de serverar lite ovanliga grejer och det fanns det inte så mycket av här även om jag alltid gillar rökt ål och kallrökt lax. både ostkakan, risgrynsgröten och saffrans- och risgrynspannacottan smakade för lite, tyckte jag. för övrigt är jag oftast lite hungrig när de flesta andra går ifrån såna här saker proppmätta, men det brukar jag hålla för mig själv :-)

strax innan klockan sex igår satt vi med varsin hamburgare utanför mcdonalds inne på centralen och väntade på att alla-kan-sjunga-kören (där J:s syster E är med) skulle bli klara med sin uppvärmning och börja sjunga. hallelujah och ängeln i rummet frambringade nästan tårar hos mig och självklart kunde jag inte låta bli att sjunga med heller :-)

nu ska jag bege mig hemåt.

inte alla besticken i lådan.

skulle bakat pepparkakor med E&K hos oss igår men när vi väl ätit och spelat stockholmsspelet var klockan för mycket, så vi kanske gör det idag istället (efter tvättiden som pågår nu och efter obligatorisk promenad). plus att jag ska göra pannkakssmet och ställa i kylen, har hört att pannkakorna blir bättre av det.

(rubriken är ett citat från bror M som jag gillar. betyder ungefär att allt inte står rätt till i huvudet på nån.)

häagen dazs.

if you are looking for the ultimate chocolate experience it's all here. decadent chocolate ice cream fused with chocolate sauce and moreish (=addictive (mitt tillägg)) chocolate cookie pieces gives you a moment of longer lasting pleasure.

we are passionate about creating the finest ice cream. if you are not 100% delighted, or have any comments, please call freephone...

så himla osvenskt skrivet. så självsäkert. så självklart. och så gott :-)

ungefär som att komparera substantiv.

My Lucky Day


soundet i den här låten är så bra! jag är inget stort fan av bruce springsteen men det här gillar jag. mixen av färg och inte färg, närbilder, detaljer, känslan av att de här människorna gör nåt de verkligen vill och känslan av att de verkligen befinner sig i nuet när de spelar. men återigen, det går liksom inte att förklara vad en viss låt väcker i en/gör med en, det är ungefär som att komparera substantiv. och det går, såvitt jag vet, inte.

nu ska jag gå och äta pannbiffar med bacon runt, potatis och stekt lök i gräddsås till. J gjorde det igår och det var det godaste jag ätit på länge.

ljus (nåt som verkligen saknas nu).

klicka på fotot för att se det i större format och observera att kameran och mitt finger speglas upp och ner.

(dessa bilder är tagna den 8:e oktober.)

det som svämmar över alla bräddar.

citat från den amerikanska flickan av monika fagerholm jag läste ut igår. rätt egen bok om två flickor och deras uppväxt. en hel del fantasirika detaljer och utsvävningar som stundtals blir lite för mycket men nånstans måste jag ändå medge att jag beundras över och berörs av boken.

annat citat: man sparkar inte på nån annan människas bmw. det beskriver inte boken särskilt bra, men jag tyckte det var kul sagt.

nu är det som sagt ett tal till min systers bröllop av linda skugge som gäller. vissa böcker vet man bara innan att man kommer tycka om. inte hur, bara att.

doften av saffran.

trevlig lunch hos J:s föräldrar igår, sen glögg hos K där jag bl a träffade en gammal klasskompis som fått barn och som jag inte pratat med på jättelänge. idag blir det (advents)fika hos mina föräldrar och jag ska nog ta med kameran, fick plötsligt lust att fota dem jag inte brukar.

tillägg 18:53: lite bilder från i eftermiddags hos mamma&pappa:

krackelerad yta är finare än perfekt för då ser man att andra är som jag.

(jag har länge tänkt att just det stora essingen-motivet ser otidsenligt (eller tidlöst) ut.)

nu har jag köpt iaf första stieg larsson-boken, har hört att den ska vara bäst så jag tänker ge den en chans. men innan dess ska jag nog läsa ett tal till min systers bröllop av linda skugge. känner på mig att jag kommer gilla den.

förutom julstjärnan (en sån där vanlig som jag verkligen ville ha för ett par år sen, men inte skulle välja om idag) som jag tog fram för några veckor sen hänger nu julgranskulor på gardinstängerna i både köket (lila med gulddetaljer) och matrummet (röda glaskulor med silverglittrande tomtar och granar) och på vardagsrumsbordet står en ängel i röd kappa mellan glasklotljusstakarna (som kanske heter snöboll?). det är mitt julpynt. vilket ord egentligen; pynt.

igår tog vi pendeln till spånga och hälsade på bror N. jag hade köpt frukt och vi gjorde sallad på bl a apelsin, kiwi, banan samt fryst mix med mango, ananas och hallon. efter en timme tyckte han vi skulle gå så det gjorde vi. tänk vad jag ibland gillar den här barnsliga total-brist-på-empati-ärligheten. känns som om jag aldrig kommer bli helt vuxen just på grund av att jag känner så.

lite som att gå i pjäxor.

igår mat hos bror&P. mamma och pappa var också där. har känt mig lite mammig och pappig sista tiden men när jag väl träffar dem försvinner den känslan alltid. det är för att det handlar om längtan. jo, jag vet. som vanligt mycket diskussioner och skratt som jag inte får nån annanstans.

tog på mig riktiga vinterkängorna igår (och även idag) vilket hör till ovanligheterna just av den anledning jag nu känner av i låren; träningsvärk pga tyngre skor. det känns lite som att gå i pjäxor när man är van vid så mycket lättare skor. men det får det väl vara värt ett tag med tanke på att det är gosigt varmt och inte blir nån glipa mellan byxor och skor.

västertorps simhall.

i torsdags var vi och simmade i västertorp. eftersom jag alltid fryser mig blå om läpparna på de flesta bad pga snål vattentemperatur hade jag kollat upp (på badets hemsida) att det skulle vara extra varmt, ca 29 grader, just på torsdagar i den här bassängen. dessutom skulle det vara lite mysigt med tända ljus och lugn musik från halv åtta. vi kom dit strax efter sju och jag njöt inte direkt av att doppa mig, om man säger så, och inte blev det varmare när klockan passerat halv åtta. en annan simmande frågade en personal om detta och han sa att det inte var varmare på torsdagar. hon hade tom ringt till badet dagen innan och då hade de vidhållit att det skulle vara varmare än vanligt. tycker det är så dålig stil att ljuga! när vi gick därifrån sa jag till i kassan att jag tyckte det var dåligt att ha felaktig information på hemsidan och dessutom ljuga nån rätt upp i öronen när man ringer. det stör mig extra mycket när skattefinansierade verksamheter beter sig på det sättet. jag kommer inte återvända till västertorps simhall och jag har även fyllt i det formulär som fanns på hemsidan för klagomål.

idag promenad med E&K till söder och café vero där jag åt en utsökt brunchtallrik med äggröra, prinskorv, bacon, toast, fetaoströra samt (det bästa) amerikanska pannkakor med banan, choklad och sylt. sen åkte vi vidare hem till P&M och fikade och tittade på deras lille M som föddes för en månad sen, fast han mest sov.

är egentligen sovtrött nu men har lite lovat J att jag ska vara uppe och kolla på svensson, svensson när det sänds för en gångs skull (och inte på internet i efterhand). är sällan jag är uppe efter tio nuförtiden; har verkligen försökt att förskjuta sovtiderna men det går inte och då är det bara att anpassa sig (med vissa undantag).

fråga min mamma.

alldeles rosenkindad efter att kylan släppt sitt domnande stramande täcke över kinderna.

så himla skönt att sätta på sig en varm mysig mössa utan en tanke på att håret ju blir platt.

lite irriterad på huden under näsan för att ute kommer det vätska som inte är snor (trots att J säger det). fråga min mamma. hon säger att det inte är det.

igår bakade vi chokladbollar. J ville ha rom i och jag motsa mig men även dem blev helt okej. alla är godare idag.

ja, en helt ovanlig speciell egen onsdag. för så är varje dag. speciell. egen. din. och min.

tumvantar.

idag la jag ett par tjocka tumvantar i väskan och funderar på att även byta till tjockare jacka. det är vinter nu, även om det för mig alltid kommer lika plötsligt, den insikten.

ett ytterligare vintertecken är att apelsinerna närmar sig sin smakhöjdpunkt; åt en alldeles nyss och den var god men ännu är inte platån nådd :-)

nu ska jag kolla på gårdagens avsnitt av ensam mamma söker!

tillägg: glömde ju att lägga in den här länken som bara är så himla klockren.

kanske lite väl mycket matfixering men det råkade bli så idag.

idag har vi bara tagit en promenad och ätit lunch på winterviken. känns så lyxigt att äta lunch ute så nära hemma! jag beställde en svamp- och grönsakspaj med sallad och fick in en jättetallrik med massa sallad innehållande bland annat kikärtor, romansallad, isbergssallad, kokt gul rödbeta och morot samt advocado. en grön god dressing låg ovanpå och dessutom gott bröd bredvid med färskostcremé plus själva pajen som man vid första anblicken inte ens såg för all sallad ovanpå. det var det godaste jag ätit på länge.

fick en lite annorlunda pasta från mamma&pappa efter deras italienvisit i somras; lumaconi giganti och när bror M:s sambo P var här förra helgen bad jag henne översätta de delar av receptet på förpackningen (se foto) jag inte förstod och ikväll blev det då ett försök till att laga nån slags tomatsås med lök, ricottaost och korv (skulle enligt receptet vara salsiccia men det fanns inte utan det fick bli kabanoss istället) förutom de sedvanliga ingredienserna vitlök, buljong, honung (eller socker), tomatpuré och kryddor. sen la man den halvfärdigkokta pastan i såsen, på med parmesanost och gratinerade i ugnen. blev väldigt kraftig smak men personligen tycker jag det blev lite för sött med ricottan. efterrätt: ballerina som fortfarande kvalar in som favoritkakan :-)

kakbak.

non stop - kakor, saffran utrört i smör till mandelskorpor och makalösa (korintkakor). gillar speciellt att man kan ana formen av ett hjärta (mittenbilden). det såg jag först i efterhand.

imorgon fyller bloggen två.

i år blir det inga småkakor för att fira dess födelsedag, men en liten notis är den iaf värd. i januari kommer det finnas fyra årtal i arkivlistan, inte för att det är nåt mål i sig, var bara en tanke som slog mig.

provade ett nytt fläskfilérecept idag där man fyllde köttet med hackade persikor, vitlök och bacon. hade längtat lite efter basmatiris så det fick bli tillbehör. tog väldigt lång tid att laga maten men resultatet blev helt okej.

snart läggdags. sov inte så bra inatt pga märklig ovanligt kännbar insulinbrist efter tidigare känning. tycker inte om diabetesen när den gör sig så påmind, eller snarare: tycker extra illa om min autoimmuna sjukdom vid sådana tillfällen.

fars dag och mors födelsedag.

lunch här med hela min familj idag. jag gjorde tacotårtan med kyckling och en köttfärspaj samt sallad på ruccola, gurka, tomat och fetaost. mamma fyllde 53 år i veckan och pappa hade per definition sin dag igår, men bortsett från det är de ändå värda allt!

nu skulle jag vilja se det ensam mamma söker-avsnittet som ska sändas ikväll men det blir nog så att vi kollar klart på jönssonligan och svarta diamanten istället (i vilken de gör snittar på blodpudding och majonäs). varenda replik och varenda gest är så väl genomtänkt i jönssonligan-filmerna, jag har alltid varit ett fan :-)

annars tycker jag mörkret har blivit mer påtagligt men fukten och den relativa värmen igår och idag gör ändå att det är rätt behagligt ute och för övrigt är detta inlägg nummer 360 och bloggen fyller snart två år.

alla är speciella. även människor utan diagnos.

i en taxi är han på väg till sitt arbete. han sitter fram, bredvid chauffören och han har blå mössa och glasögon med metallfärgade skalmar på sig. åldern är svårbedömd, nånstans mellan 15 och 30 år. jag står och väntar på tväris med vad jag gissar mindre entusiasm än vad han nyss kände då han väntade på färdtjänsten. kanske stod han till och med utanför porten. hans handikapp är det första man tänker på när man ser honom. en människa som har downs syndrom kan aldrig välja om han/hon vill berätta om sin diagnos utan blir direkt kategoriserad utanför gränserna för det normala.

endast hos barn och utvecklingsstörda kan jag se sån där äkta genuin glädje. det är kanske hemskt, kanske tänkvärt, men likväl en sanning. jag vet inte om hela förklaringen ligger i att de båda lever i nuet?! att då och sen förblir nåt som existerar bortom deras medvetande och kanske även empati och tankar på följder? jag vet inte. men jag tycker inte längre synd om utvecklingsstörda, vilket jag tror är en ganska vanlig första tanke hos många. jag vet att det ligger nån slags verksamhet för utvecklingsstörda i närheten för jag har sett gruppen vara ute flera gånger, bl a inne på coop, och när jag ser dem blir jag alldeles varm inombords. det känns fint, bara.

det vore på något sätt som att få vetskap om hur och när man kommer att dö.

har börjat läsa kicki och lasse av peter kihlgård och rubriken är ett citat från den boken. ett annat tänkvärt är detta:

... den albanska ägarinnan som en gång anförtrott kicki att hon kommit till sverige enbart av den anledningen att landminan som sprängde bort hennes underben var tillverkad här. sen visade det sig att den nya protesen hon fick var av samma fabrikat.

håller just nu på med en köttfärssoppa med morötter, lök, makaroner, tacokryddmix och kalvbuljong, förutom köttfärsen då :-)

some thoughts about.

tidningen city skrev för ett tag sen om det här med att välja bort barn. jag tycker den diskussionen är intressant. i alldeles för lång utsträckning tas det för självklart att folk vill skaffa barn, tycker jag. det är liksom utgångsläget och par som frivilligt väljer ett barnfritt liv anses udda, blir oftare ifrågasatta. tänk om man också skulle fråga dem som valt att skaffa barn: varför gör ni detta? jag är inte säker på att alla riktigt tänkt igenom det. att välja att inte skaffa barn kan nog ibland vara mer genomtänkt än motsatsen.

att välja frivillig barnlöshet anses ibland egoistiskt. avundsjuka kan nog vara åtminstone en bakomliggande delförklaring; det är väl en lika egoistisk handling att skaffa barn isf, för man skaffar väl inte barn för nån annans skull än sin egen?

att inte skaffa barn hör absolut inte samman med att inte vara barnkär/inte tycka om barn. snarare tvärtom; man kan tycka väldigt mycket om att umgås med barn men att ha egna är förknippat med så mycket mer än själva umgänget. det handlar om att göra helt andra prioriteringar, att välja bort en del av sitt tidigare liv, sig själv, och välja nåt som man tror ska vara värdefullare.

en lite annan grej: när man umgås med folk som har barn anses man dessutom totalt okunnig inom barnuppfostran bara för att man inte har egna. vänta tills du får egna barn ska du se. inom andra områden tycker jag det är mer accepterat att uttala sig även om man inte själv varit där, men när det gäller barn måste man tydligen först uppleva det innan man kan yttra sig. ödmjukhet, acceptans och försök till förståelse borde gälla överallt.

nackautforskning.

idag var vi med bror N ute i nacka och tittade och promenerade lite, bl a i fannydal, sickla och på kvarnholmen. avslutade med äppelcheescake på svindersviks brygghus. skönt att kunna avlasta mamma och pappa och man ser att N också trivs med J.

positiv energi.

hade en ovanligt trevlig fredag som verkligen fyllde mig med positiv energi; först en tur med mamma i kista galleria där jag äntligen hittade ett par vinterskor. sen köpte vi olika sortes baklava och fikade innan pappa kom hem och vi tog bilen till stan och för att äta plankstek på city lejon. när jag efter det kom hem höll J och hans kompis D på att laga mat här hemma så det blev liksom en andra trevlig middag.

nu blir det till att vara åtminstone lite utomhus för att ta vara på solen även om det är kallt innan vi ska till E&K ikväll. igår var första gången jag kände att det verkligen blivit kallt. jag brukar aldrig frysa om fötterna men det gjorde jag igår.

dag före röd dag.

är egentligen ledig idag men har jobbat ett par timmar iaf eftersom det passade bäst att lägga upp ett cellförsök så.

igår efter jobbet var jag på en liten utflykt till tasty house i älvsjö, åkte pendeltåg och sen ny busslinje hem därifrån. det är lite typiskt mig; att åka (oftast kommunalt) till nåt ställe jag får för mig och som jag inte varit på tidigare, det får gärna vara lite krångligt att ta sig dit och målet behöver inte vara så stort i sig. det är själva resan/idén som är grejen. när jag gick gymnasiet åkte jag lidingöbanan ut till gåshaga alldeles själv bara för att jag inte hade gjort det tidigare. lite senare testade jag tvärbanan av samma orsak bara för att nämna ytterligare ett exempel.

sen att jag igår blev väldigt blöt och kall pga regnet och att tasty house i älvsjö hade mycket mindre utbud än i kista kändes faktiskt rätt typiskt och kanske ännu mer förklarar/bevisar att målet inte är det primära.

nu ska jag iväg till stan en sväng och lite senare kanske träffa mamma&pappa.

jag gillar det bättre när det är mörkt på morgonen och ljusare på kvällen, ty skymningen är alltid skönare än gryningen.

ibland är man tyst för att man har så (för?) mycket att säga
ibland för att man inte har behovet av att dela med sig
ibland för att man inte orkar (vill?)
ibland som en protest (mot det sociala spelet?)
ibland för att man inte vet vilka ord man ska välja

så tog han de barnen i famnen och log och välsignade dem.

jag tänker ofta att jag är ett av barnen. fortfarande behöver jag stöd. omfamnas. omtanke. nån som ser mig. har mig i sina tankar. alltid.

igår kändes som fredag.

läste att årets influensa skulle vara extra jobbig och fick nåt infall att jag därför skulle vaccinera mig fast jag inte haft influensa på jag vet inte hur många år. så igår fick jag lite antigen insprutat i vänster överarm (som nu är öm).

vi var på bio med E&K i onsdags. patrik 1,5. egentligen inte alls min grej, jag förstår inte tjusningen med bio jämfört med att se filmen hemma; man behöver inte hämta ut biljetterna en timme innan och sen ofta stressäta nånstans under den väntetiden. man kan pausa när man vill (om man känner för att gå och äta nåt, gå på toa eller göra nåt annat, ja, det kan säkert låta märkligt men jag trivs inte med att nu-måste-du-sitta-i-den-här-stolen-tills-filmen-är-slut, det är nog en inkränktan på min känsla av kontroll) och behöver inte se nån reklam. visserligen kan jag förstå en förhöjd filmupplevelse när det gäller storlek på duk och kvalitet på ljud men jag personligen tycker inte de sakerna överväger tillräckligt för att bio ska bli en positiv upplevelse. filmen var sådär, rätt förutsägbar och lätt överdriven, svängarna kunde tagits ut mer.

nu har jag precis ätit en sen (men ej rekordsen) lunch; min variant av laxpudding med mindre potatis, massa lök och morötter istället, allt fint fint skuret i matberedaren. plus mycket lax, såklart. och ägg, mjölk och dill.

en ljusblå maserati.

sov inget bra alls inatt; drömde att mamma, pappa och bror N dött i en flygkrasch. bror M eller nån annan släkting ringde och berättade att ett plan störtat och det visste jag med, men jag tyckte verkligen att jag hade kollat upp så bra att det inte var deras plan, men det var det tydligen. det speciella var att jag och M diskuterade det hela som att det var mammas och pappas fel att de lämnat oss. ungefär som att de borde kunnat förutse detta och inte utsatt oss för det. det fanns liksom bara ilska och egoism i det hela och det slog mig att det är just det döden handlar väldigt mycket om. så tycker jag iaf. okej, till viss del kan man tycka att det är synd att den som dör inte får uppleva/göra/se det eller det men jag tycker ändå det är mest synd om dem som är kvar. det är ju de som saknar och får klara sig utan.

en annan drömsekvens: pappa hade en ljusblå maserati och bad mig gå och låsa den på ett sånt där gammelmodigt sätt genom att sätta nyckeln i låset och inte genom att trycka på en fjärrkontroll. bakom bilen såg jag att det verkade vara några skumma typer och precis när jag hukat mig bakom bilen och satt nyckeln i låset kommer en av killarna fram till mig och sätter en pistolmynning mot mitt huvud. ta den säger jag bara och ger honom nyckeln. mer kommer jag inte ihåg.

inverted reflection.

igår mötte vi upp mamma&pappa och bror N i stan för bl a shopping och sen lunch på moderna museets café blom. fina och givande timmar.

idag hade farmor bjudit hit sig själv och jag gjorde gino som jag inte gjort på flera år. ibland är det bara att göra saker. inte för att man själv ska slippa dåligt samvete utan endast för att man ska eller bör. men idag kändes det bättre än väntat och jag fick presenter jag blev ovanligt glad över: ett par rosa fancy fanny- fingervantar och vivifying perfumed body milk från biotherm. den andra bilden (som rubriken ganska långsökt syftar på, blir lätt så när jag börjar leka med ord :-)) är på de tygbitar vi köpt och ska sätta upp på ramar som sedan ska upp på matrumsväggen.

wipe the tears away from your eyes and hope the fire never dies (inside you).

den här låten får det att bubbla i mig av lika delar glädje och sorg. jag tycker jag känner igen den så men vet inte varifrån.

har bokat tågbiljetter upp till östersund (till J:s syster A med familj) över nyår. den spänning och längtan som julen förut gav upphov till finns ju inte längre för mig så det här blir väl lite som ett istället-för kan man säga, planeringen och själva resan inräknad som en nog viktig del. pratade med A igår och sa att jag hoppades på max minus tio grader men hon skrattade och sa att det nog var risk för fler minusgrader än så. jag kanske får användning för mina riktiga vinterkängor som jag inte använt på jag vet inte hur många år (inte ens förra julen i vemdalen).

vet inte varför men känner på nåt sätt mer ömhet och empati för pappa just nu när det är trassligt med bror N på hans boende (och han inte får det stöd han behöver utifrån sina handikapp), när jag borde känna lika mycket för mamma. men när jag tänker efter är det nog alltid så att jag känner olika för dem, kanske beroende på att relationsbanden ser olika ut. jag pratar och kommunicerar på olika sätt med mina föräldrar. med mamma mer diffust, diskuterande, känslomässigt, trevande, med pauser, och med pappa mer konkret. men det bästa är att det fortfarande finns en sån naturlig självklarhet i umgänget att jag aldrig ens behöver fundera på hur jag ska bete mig utan bara vara. tack. jag älskar er.

mary yourself temporarily to the past.

i affären. jag går runt och plockar lite, observerar, scannar efter nåt jag kan tänkas vara intresserad av att köpa. rökt kalkon. jag hittar bröd som verkar gott och är på extrapris. fryst soppa hamnar i blickfånget. ibland kan jag tänka att det faktiskt är en lyx att få gå och liksom strosa lite på det här sättet mellan hyllorna. jag gillar bäst att handla själv.

läser nåt om ljusrum.
K har beställt en systemdigitalkamera. för ett par år sen skulle jag säkert blivit avundsjuk men den uteblivna känslan nu är så skön.
surfar på sajter med fotografier som väcker tankar och inspirerar.
höstlöv i mängder, upp på benen. bland dessa färgexplosioner trängs ekollon som knastrar när jag går.
på näthinnan: foton av mig när jag var ett par år och på promenad med mamma&pappa i hagaparken i samma miljö som är nu. blå jacka. röd mössa. manchesterbyxor. vita skor. armar i luften. ett barn som utstrålar hälsa och livsglädje. jag gillar dem fotografierna väldigt mycket.

mamma ser inte ut som idag, pappa är sig mer lik. det är svårt att greppa att de var ungefär lika gamla då som jag är nu. inte så att det stressar mig, inte alls. det känns konstigt bara, att se sig själv så liten också, för att man inte minns, inte kan relatera. som att titta på ett foto som föreställer främlingar. men det är vi. var vi. den fundamentala skillnaden ligger i att minnas/inte minnas tillfället då bilden togs. följdfrågan blir inte självklart när började du minnas? utan kanske främst hur och vad minns du?

try a different way.

det verkar så overkligt ur mörkhetssynpunkt att dessa bilder togs för mindre än en vecka sen. det är inte en beklagan över hösten eller mörkret, bara ett konstaterande.

idag åt vi tapas-middag med J:s syster E precis bakom dramaten, nåt jag faktiskt tänkt göra länge. bl a goda räk-och champinjonspett och spanska köttbullar i tomatsås. efteråt gick J och E vidare till sheraton och sydafrikansk vinmässa där men jag åkte hem; med tanke på mina dryckesvanor tyckte jag inte att jag hade så mycket att göra där :-)

irriterad.

J hyrde bil i helgen så vi har åkt runt lite:

igår till sigtuna med bror N.

idag sett nya delar av södra stockholm: sätraskogens naturreservat, johannesdal (ett fint villaområde i vårberg) och norsborgs herrgård. fika på redan känt ställe; lyran, med nytt bakverk som hette pärontoscapaj med vaniljsås.

känner mig rätt omotiverad att skriva nåt här just nu så den rapporteringen får räcka.

igår fångade jag ljuset.

det är en av de bästa sakerna man kan göra med kameran.

den här fastnade jag för igår. james blunts musik har alltid varit nåt speciellt för mig. jag kan lyssna på hans låtar om och om igen. var i en h&m-butik när jag första gången hörde you are beautiful och goodbye my lover med mischa barton både såg och hörde jag första gången i bror M:s mobil. de gjorde sånt intryck på mig från allra första början att jag fortfarande minns detta. som vanligt är det det onda, starka, sorgliga, melankoliska, vemodiga och nostalgiska (som allt grundas i kärlek) i musiken som binder mig.

a few things about my life right now.

igår var J:s familj (den del av den som bor i stockholmstrakten) här på middag och det var lyckat. mycket skratt. kände mig sedd.

har sett sista avsnittet av singelmammorna på svt.se (har i princip sett alla där i efterhand eftersom jag oftast lagt mig/förberett läggning innan programmet slutat). hoppas men tror inte det kommer bli nån uppföljning/fortsättning.

inte för att jag är särskilt insatt eller speciellt kunnig men jag hade aldrig förväntat mig att det skulle bli en sån här finanskris nu och att det skulle gå så fort. om jag inte haft aktier och fonder själv skulle jag nog enbart följa den med spänning men nu är det också med lite sorg och uppgivenhet. det senaste halvåret har jag börjat bli lite intresserad av det här med placeringar och köpt aktier och fonder själv för första gången men som det känns nu är det bäst att bara ha pengarna på kontot, då vet man iaf med säkerhet att det finns en inkomstpost som heter ränta varje månad.

har idag klickat hem och var hör du hemma? av anne tyler, norwegian wood av haruki murakami och kicki och lasse av peter kihlgård från bokus. alltid samma sköna förväntansfulla känsla från det att man beställer till det att man har böckerna i sin hand.

another way of spending time with.

trots att det var pappa som fyllde år fick han handla hem allt som behövdes (eftersom mamma äntligen opererat sin andra hallux valgus) för att hela familjen skulle kunna umgås och laga mat tillsammans för att fira honom. J kunde tyvärr inte följa med eftersom han plötsligt fick väldigt ont i huvudet så han låg välbehövligt hemma och sov istället. menyn: löksoppa som jag längtat efter med bröd och ost i botten som smälter när soppan hälls på, grönsaksdipp och lyxigt värre med två efterrätter eftersom bror M missförstått mig och hade planerat för hallonpaj med vaniljsås medan jag hade tänkt kolakladdkaka med björnbär och grädde. det är så mycket roligare när man träffas innan och lagar maten tillsammans, blir liksom ett annat sätt att umgås på. hade roligare än väntat och kände av den där speciella värken i det som jag kallar skrattmusklerna ungefär vid tinningen. M och sambo P ska kanske åka till rio i april nästa år och vi började prata lite om att åka dit allihopa. bara idén känns väldigt spännande!

tema: cykel.

förra helgen tog jag en skön cykeltur och tänkte att det kanske blir den sista för i år men jag är ännu inte helt övertygad. har hittat en så bra plats till min möja under en balkong där den skyddas från regn vilket gör att den kan stå ute längre. (observera att nyckelpigan inte ingår i utrustningen på min cykel.)

creative cooking.

J:s mamma fyller år imorgon och på mitt initiativ kommer både föräldrarna och E&K hit på middag. de ska få tacotårta som vi håller på att förbereda nu och det är kul för det var väldigt länge sen jag gjorde den. det är lite som en pannkakstårta men man har tortillas istället och fyllningen består av gul lök, purjolök, champinjoner, kyckling, philadelphiaost, green chili (mildare form av jalapeno) och salsa. tror nästan jag ska göra den igen när mamma fyller år om en månad. till förrätt blir det brieost och sån där riktig tunn salami på finn crisp-bröd med kummin. sist ljummen rabarberpaj med vaniljglass. om man orkar :-)

till middag idag gjorde jag små torn av kryddad kycklingfilé med keso fetaoliv emellan, gratinerade i ugn och åt med broccoli till.

drack multivitaminbrus endast för den goda smakens skull!

telefonen ringde precis och det var J:s mamma som blivit sjuk så vi får skjuta på middagen...sånt som händer.

var dig själv. alla andra är redan upptagna. (oscar wilde)

i fredags åkte jag och K och hälsade på A i hennes fina lägenhet i huddinge; modern brun medaljongtapet i köket, halvt indragen inglasad balkong plus allmänt lyckad inredning med rätt ljus, foton, gardiner och möbler på rätt ställe. jag var jättehungrig när vi kom dit så det rostade brödet med kantarellstuvning och den saftiga lasagnen smakade verkligen.

middag hos P&M igår kväll. M ska snart, om åtta veckor, föda deras första barn (pojke), så det blev lite snack angående det. en gammal klasskompis till mig skulle egentligen fött ungefär samtidigt som M men hennes son föddes för några dagar sen i vecka 33 och vägde drygt 2 kg. det kom minst sagt som en överraskning för dem.

idag har vi varit hos J:s föräldrar. E&K var också med och det blev en riktigt strålande höstpromenad. trots att jag lyckades somna om ett tag både idag och igår är jag näst intill sovtrött nu så det blir en skön tidig läggning.

high up above or down below.

hade verkligen lust att promenera i det som kändes som vårväder igår, började därför gå mot stan efter jobbet och mötte upp J efter halva drottninggatan. sen traskade vi i strålande varmt solsken över barnhusbron och vidare längs kungsholms strand mot karlberg. avslutade med en middag på kummin, som ligger vägg i vägg med friskis&svettis på s:t eriksgatan, har gått förbi där flera gånger och tyckt att det såg intressant ut men det var det inte. fick nån äcklig dressing i min potatissallad som jag inte gillade alls och laxen var torr. jaja, nu har jag iaf testat stället.

ska faktiskt gå ut och sätta mig med min lunchmacka och min bok nu. det är nåt krispigt med luften så här års.

svartvitt självporträtt.

sol och värme.

hade hängt in de tunna jackorna men fick ta fram en av dem igen. solen värmer så precis lagom skönt. nu ska vi äta viltskavswok med messmör och kantareller och stekt potatis till som jag gjorde igår. sen ser jag fram emot singelmammorna som vi missade igår för att vi la oss så tidigt. först var det mina läggvanor som började förändras men nu ligger J ibland i sängen före mig.

jag vill förmedla den här sidan. det är lite samma med musik som med bilder, går inte att förklara, det bara är. kärlek. jag vill nog fortfarande hävda att kärlek är ett så mycket större begrepp än det verkar vid första anblicken. jag menar att kärlek omfattar allting såsom närhet, ödmjukhet, stolthet, vänskap, längtan, saknad och alla former av att tycka om någon/något och tycka att någon/något är rolig/t. ge&ta (hjälp), att hänföras och positivt svepas med bortanför sin egen kontroll ingår också.

stockholm - rom tur&retur.

två varma dagar och en som gjorde oss rätt blöta. fint hotell, känns alltid lite lyxigt speciellt att bo på hotell och äta hotellfrukost. rom var ungefär som förväntat med mycket gamla byggnader och mycket människor. såg lite av det man ska såsom colloseum, pantheon, forum romanum, fontani di trevi, spanska trappan och petersplatsen men det maffigaste var nog det stora palatset som låg vid piazza venetia, den lilla promenaden jag och J tog bort från turistkvarteren uppåt förbi barnsjukhuset som gav oss en vy av rom ovanifrån och gårdagens middag som intogs på ett hotells takterass på nionde våningen. P fyllde år och det kändes lite lyxigare än vanligt att sitta där allihopa med utsikt över romnatten och skratta och dela ut presenter bland människor som inte förstod ett ord av vad vi sa utan bara serverade oss det vi beställde in. kanske hade att göra med min upplevelse av att när M&P är med uppfattar folk oss (hela familjen) annorlunda än annars. mer positivt speciella, helt enkelt.

coldplay-konserten i onsdags var bäst. slog alla förväntningar. ingen kan skifta så mellan högt och lågt, tyst och starkt, lungt och vilt som chris martin. går inte att beskriva känslan i kroppen när han sjöng alla gamla låtar som jag hade hoppats på men inte vågat tro.

couple of days.

på torsdag åker vi till rom (var tvungen att sätta in en karta från google maps för jag blev än en gång hänförd över upplösningen). det är mammas förtjänst, kan man säga. hon ville att hela familjen skulle åka och de (mamma&pappa) har reselett det hela lite tillsammans med bror M:s sambo P som varit i italien mycket. eller rättare sagt jobbat där, för varit där en hel del har vi med. fast inte i rom, så det blir nåt nytt att se. ser fram emot god italiensk mat efter besvikelsen i pescara i somras. jag vill äta osso bucco och saltimbocca.

och imorgon ska jag för första gången se coldplay live. de ska spela i den där vita stora runda kupolaktiga saken som är lite typisk för min hemstad. och jag kan inte ens minnas sist jag var där inne.

Visa större karta

bröd med jättehård skorpa.

förutom att jag var på jobbet en sväng både idag och igår hann vi med födelsedagsfika hos bror M som fyllde år igår och lunch och promenad hos Å&H i rönninge idag. lagom mycket flängande.

blev lite brödbak igår också; P tipsade om en brödmix hon köpt på lidl så på vägen hem från M&P inhandlade vi det. när vi svängde ned på s:t göransgatan såg vi fem piketpolisbilar och massa poliser. jag kopplade inte direkt till fotboll utan tänkte på rån eller nåt, men det visade sig vara nåt strul på en pub som låg där och när vi sen tog 1:an till stora essingen såg vi alla poliserna igen. tänk vilka resurser som går åt!

tillbaka till brödet: enligt förpackningen skulle det gräddas i 220 grader i 60 minuter. tyckte det verkade lite länge men okej...kände inte att det luktade lite bränt när det gått typ 55 minuter och J kom in i köket. resultatet blev under omständigheterna ändå rätt okej: gott innanmäte men med världens hårdaste (gick inte att skära med vanlig brödkniv utan fick ta en mycket kortare) och lite brända skorpa.

favorit när det höstar.

puffe kan vara borgenär.

en man, i 40-årsåldern och med en aning lodigt utseende och lodig stil fast med en väskhund (som heter puffe) i en fin hundväska vid benen, sitter och pratar i sin mobil på tunnelbanan med nån som verkar vara nån slags flickvän. han pratar på om nån billig plasma-tv som han sett på expert för sju och nio och sen om nån månkans camping där han tycker de ska på nån tillställning eller liknande. man kan segla och andra aktiviteter och de har live-band varje dag. så var det ju det där med betalning och jag tänkte vi kunde lösa det med nån sån där finansgrej, vi får väl bägge stå som låntagare. jasså, nej inte jag heller. nej, då får vi väl ta puffe som borgenär. samtidigt som han pratar kommer en annan man som högst bokstavligt ser gravid ut och ställer sig i gången och börjar prata. man tror han ska be om pengar men han berättar bara om sin situation. jag kom hit för att besöka mina barn men de hade inte heller pengar... tjejen i telefon hör att det är nåt väsen i bakgrunden. ja, det var nån psykpatient här och berättade sin historia.

och detta var en iakktagelse under morgonrusningen.

snoka med lov.

har börjat följa singelmammorna. det är ungefär samma som med bloggar. att följa nåns liv, nåns tankar, resonemang, glädje och vånda. nån vem som helst som är vanlig (även om jag undrar hur många som egentligen själva sorterar in sig i den kategorin). kanske är det att jag alltid varit så nyfiken av mig, jag vet inte, men det är nåt i att i hemlighet se mer av andra än det de flesta visar upp som drar. när jag är hemma hos folk kollar jag runt ganska mycket, kan hända att jag öppnar badrumsskåp och gärna klädkammaren, och kylskåpet också. de flesta tycker det är att gå över den socialt accepterade gränsen, och det är det kanske, men likväl gillar jag det.

börvärde.

heldag i södertälje med J:s familj igår. J:s syster A och son E, 3 år, är nere och hälsar på från östersund samtidigt som det råkade vara öppet-hus på scania tekniskt centrum (där J:s pappa jobbar) för anställdas familjer. eftersom vi anade att det skulle vara rätt mycket folk var vi där tidigt och åkte buss på deras provbana där lastbilar demonstrerade olika saker såsom lutning, skakning och stigning. kollade sen in (för mig) en massa tekniskt avancerade testceller där de hade motorer och övriga anläggningen. kanske inte så förvånande fanns där mest datorer och ett frekvent förekommande ord på skärmarna var börvärde. aldrig sett det förut, men man förstår ju vad det innebär. E var mest glad över att han fick provsitta en lastbil och få ansiktet målat till en dalmatiner efter att ha köat i över en timme.

har du sett nån regnbåge?

såklart att det ska vara signalfel på tväris när man har extra mycket att bära och släpa på. kom till alvik och insåg rätt fort att det var nåt fuffens eftersom det var så mycket folk på perrongen, men gick ändå ned. stod att det var signalfel och att trafiken ersattes med bussar men jag såg inte skymten av några sådana. kände mig så pass trött att jag funderade på att ta tunnelbanan tillbaka till stan och byta och sen byta till buss men tänkte att det skulle ta mycket längre tid så jag började gå istället. vid alviks strand mötte jag en pratglad tant som informerade mig om att stoppet varat åtminstone en timme men att hon inte sett några bussar alls på den tid hon följt vilsna resenärer till alvik. jag fortsatte således att gå och mitt på bron på väg till stora essingen blåste det nåt osedvanligt. man fick parera stegen och det ryckte i skinnet; uppiggande och lite av min irritation försvann. sen kom regnet, men jag fortsatte att gå i bara en kortärmad top för det var varmt och hade slutat blåsa. regn värmer ofta.

precis när jag hade svängt av från essingeleden möter jag en kvinna som frågar om jag har sett nån regnbåge? jag tittar upp. nej, men jag har inte direkt tittat. jag stryker bort håret ur ansiktet. finner mig inte riktigt. nä, ibland går man i sina egna tankar, svarar hon.

nu när jag sitter och sorterar lite foton hittar jag det här lövet som är så mycket regnbåge det kan.

tema: ögonblick.

words and music that create something beyond.

har precis valt ny bok ur bokhyllan eftersom after dark av haruki murakami (som jag helt lyckats missa tills nu) nu är utläst. den utspelade sig under bara ett dygn och var en aning speciell med lite overkliga händelser men helt klart läsvärd.

en bragdbok, att gå in i, gråta över, glädjas åt.

det är mycket som imponerar i pär östlings debutroman. den gestaltar vackert det faktum att livet har sitt eget lopp, bortom vår kontroll, och det är trösterikt.

en berättelse som svider och smeker som en johnny cash-låt.

detta är ord om vi faller som jag ska läsa nu. ligger i soffan och bara lyssnar på musik och läser på bokens omslag och liksom känner in den. jag är ganska säker på att jag kommer hålla med om beskrivningarna ovan men istället för johnny cash kanske jag sätter in gary jules, the verve, vega4, joshua gradin, priscilla ahn, the fray, lifehouse, james blunt, snow patrol eller kent, annika norlin eller tomas andersson wij.

okej, men inte mer.

igår träffade vi E&K vid gullmarsplan och gick sen via ett åk med katarinahissen och sturekatten (som många tycker är mysigt men jag tycker bara det känns förlegat) till roslagsgatan för att äta på café nero som bestämt. jag hade hört om restaurangen och den verkade ha god (italiensk!) mat. förra helgen försökte de få med oss på en liten vandring därav trippen genom staden. dessutom känns det alltid bra att ha gått en bit innan man ska äta ute. det är väl nåt som sitter kvar sen jag hade en inte helt sund inställning till mat. iaf åt jag saltimbocca med gnocchi och det var okej, men inte mer. sen gick vi hela vägen tillbaka till skanstull oxå via kulturhusets modell över stockholm 2030 och gamla stan. blev en nätt slutsumma på knappt två mil och det kändes i benen men nog mest för att jag hade fotoriktiga skor.

mamma ringde i veckan och sa att hon och pappa saknade oss och jag hade känt detsamma, och eftersom de hade varit i gustavsberg idag för att reklamera några tallrikar passade det bra att de kunde hämta upp oss här och sen handlade vi och lagade mat tillsammans. jag har alltid gillat den formen av gemenskap och umgänge.

sitt bästaste.

åkte och hälsade på K igår efter jobbet. det var bra, hade en del att ta igen efter sommaren då vi inte setts på ett tag. lyssnade oxå på coldplay som lite uppvärmning inför konserten den 17:e september.

hann med att klippa mig innan och det var också en historia för sig. brukar gå till ett ställe i solna centrum men har ingen speciell frisör där. nu fick jag en kvinna som såg ut som en av de där indianerna (som jag iaf kallar dem) som brukar stå och spela vid sergels torg. det spektakulära var att hon knappt pratade nån svenska alls och hade minst en tand för lite (ett hål där ena framtanden skulle suttit). trodde först bara att hon skulle tvätta håret och att nån annan skulle hålla i saxen men hon började även klippa och till min förvåning blev det inte så dåligt. hon var också uppenbart nöjd över sin prestation och det kändes fint.

idag satt jag med L och I på lunchen, brukar oftast föredra att äta själv för jag känner att det inte är många jag vill sitta med. (hur normalt är det? jag vet. det är kanske en annan historia men det är så jag känner.) inget speciellt så men bara den där känslan av att bli sedd när vi pratade. att jag hade nåt vettigt att tillföra fast jag bara var mig själv. det hela låter nog en aning märkligt, men det är bara med vissa personer och vid vissa situationer jag känner så.

pepparkakor.

M&P var över hos oss på en snabbvisit igår och hade med sig fikabröd (från thelins) som bestämt. M meddelade att vi var välkomna när han fyller år om ett par veckor och J frågade sen vad skulle ge honom (eftersom han är min bror). kom ganska snabbt på nåt passande; pepparkakor. i stor burk. inslagen.

har precis kommit tillbaka från mysig lunch med mamma, som alltid, som också fick två par fina strumpor av mig.

guess where.

tog tunnelbanan norrut och traskade sen runt på nya marker. gissa var detta foto togs. jag gillar ljuseffekten som får det att se svartvitt ut längst ned i bilden.

sinnesberövande.

det finns musik.

och det finns musik.

ikväll har jag suttit och lyssnat på lite nytt (särskilt valium skies) och lite gammalt.

vissa låtar slutar aldrig att beröra en. det har att göra med så mycket. och är så personligt.

man vill förmedla (projicera en känsla?) men jag tror man ska låta bli.
den här låten kommer nog inte stanna men bara det avskalade snygga svartvita fotot gör den värd ett par minuter.

bara presenter som inte kan köpas för pengar.

eftersom det råkar vara 27 år sedan jag föddes imorgon kommer mamma&pappa, bror N, K och E&K hit och äter pannkakstårta. en trend, som kanske övergår i en tradition, som började förra året då mamma&pappa överraskade mig med just det. även bror M ringde i helgen och uppmärksammade dagen och jag sa att jag inte gillar sånt firande och presenter (de få saker jag vill ha väljer jag helt själv och jag är inget fan av överraskningar, men det har tydligen folk svårt att acceptera och respektera. jag har väldigt svårt för sånt man ska. om nån fyller år ska man köpa en present. på julen ska man ge varandra julklappar. oavsett. åtminstone ska man ta med sig en blomma. jag vill att folk ska göra det för att de vill, när de vill och för att det finns en genuin genomtänkt tanke bakom. så.) men då sa han iaf att det ju också var länge sen vi sågs och det värmde. så vi bestämde att han och P får komma på söndag under förutsättning att de inte har present utan bara fika med sig. det är en bra kompromiss :-)

inneväder.

även jag tycker att det är fulväder idag, och det är inte ofta jag hävdar att det är inneväder. har bara tagit en cykeltur för att handla och nu väntar en köttfärspaj med en ny slags smördeg, med spenat i, i ugnen.

vi ska till E&K ikväll för lite födelsedagsfika, så det blir en prommis ändå för att köpa present.

hammarby sjöstad.

igår kväll tog vi tväris till ändhållplatsen sickla udde och promenerade runt lite i sjöstaden. lagom annorlunda kvällsaktivitet. har alltid gillat husen där, hur de varierar, vinkeln på en balkong, allt glas och hur det alltid är nåt extra. inget hus där är som ett vanligt nån annanstans. påkostat, helt enkelt.

inget planerat idag förutom att nån ska komma och installera en sån där ny elmätare mellan tio och tolv.

dags för frukost. jag är jättehungrig.

iakktagelse.

hur vattnet bildar mönster på den svarta nyvaxade bmw:n som står på gatan. både taket och motorhuven är täcka av droppar som liksom sneddar.

hur solen syns i metallspännet på min sko, i vattendropparna på grässtrået och på barret som hänger över trottoaren.

hur ljuset och värmen i ögonblicket övermannar hela min fysiska varelse och jag vill bara cykla i det.

minns för mycket.

emellanåt ser hon på själv ovanifrån. hela sig. hela sin framfart. framifrån och från sidan, men det är egentligen samma sak. fötterna sidledes eller ovanifrån och ansiktet snett framifrån. bäst vinkel så.

får hon tro att hon är mer speciell än hon är?

minns för mycket? tycker minnena återupprepar sig. nya upplevelser men minnena liknar varandra, går snabbt in i kategorin redan passé. nej, det är nog istället så att känslan i varje minne liknar en redan existerande. hon vill ha nytt men ändå inte. nytt sätt att förhålla sig? till då, nu och sen.

en subtil uppfattning ungefär i linje med tystnad.

det finns nåt emellan. det känns inuti men det finns emellan.

han är lång och hon ser skör ut, men det är bara på ytan. hennes muskler är starka och hon har en ypperlig kroppskontroll som hon gärna övar. hans arm runt henne och hennes finger längs hans hals. läppar som rör vid varandra.

för att det finns nåt emellan.

allvaret lyser igenom i hennes ögon. sårbarheten. hon vet det inte men det syns. aldrig så mycket som i hennes ögon.

det finns nåt där bakom. det syns att hon ser. sensibiliteten i hennes sätt att uppfatta omgivningen. alla människor äger inte den förmågan och den är svår att skaffa om man inte har den. på samma sätt är den svår att göra sig av med.

ymer versus seven seas voyager.

ovanligt spontant för att vara mig bjöd jag mamma&pappa och bror N på middag igår när J skulle ut och träffa några kompisar. god pastasallad och liten förrätt med spenat, salami och grillad kronärtskocka. de fick också se nya fina cykeln och mamma lyckades med bedriften att ramla när hon skulle provcykla. fallet såg väldigt illa ut, hennes huvud böjdes mot bilen hon föll emot och några sekunder trodde jag det hade gått riktigt illa, men lyckligtvis gick det bra. pappa och jag visste inte om vi skulle skratta eller vara irriterade när det också är typiskt mamma att "råka ut" för en sån sak. farten var väldigt låg och hennes förklaring var att handbromsen tog mycket hårdare än hon trott så det blev tvärstopp!

när det ännu var soligt varmt i eftermiddags åkte J och jag till gärdet för att kolla på isbrytaren ymer som tillfälligt låg i frihamnen. ombord fanns en tipsrunda och vi var rätt länge på kommandobryggan och lyssnade på besättningen. rakt framför ymer låg lyxkryssningsfartyget seven seas voyager. startpris för 7-dagarskryssning sthlm-köpenhamn: 5800 dollar.

äntligen ett par märkessandaler.

bästa shoppingdagen på jag vet inte hur länge igår! dels cyklade jag hem min fina nya cykel som jag köpt av I, som är från norge men som var på labbet för att lära sig en viss metod under ett par månader. sen hittade jag både sandaler (vitgröna helly hansen), som jag var ute efter, och ett par walking-skor (blågrå merrell). hade egentligen inte tänkt köpa såna med ventilationshål i men de var så sköna och nedsatta till halva priset så jag tog dem också. så länge som jag letat efter ett par märkessandaler (låter löjligt, jag vet, men det är bara nåt jag fått för mig) som verkar sköna och med stöd på insidan av foten.

och fast det regnade ganska mycket kände jag en släng av lycka när jag cyklade på stockholms gator.