åkte och hälsade på K igår efter jobbet. det var bra, hade en del att ta igen efter sommaren då vi inte setts på ett tag. lyssnade oxå på coldplay som lite uppvärmning inför konserten den 17:e september.
hann med att klippa mig innan och det var också en historia för sig. brukar gå till ett ställe i solna centrum men har ingen speciell frisör där. nu fick jag en kvinna som såg ut som en av de där indianerna (som jag iaf kallar dem) som brukar stå och spela vid sergels torg. det spektakulära var att hon knappt pratade nån svenska alls och hade minst en tand för lite (ett hål där ena framtanden skulle suttit). trodde först bara att hon skulle tvätta håret och att nån annan skulle hålla i saxen men hon började även klippa och till min förvåning blev det inte så dåligt. hon var också uppenbart nöjd över sin prestation och det kändes fint.
idag satt jag med L och I på lunchen, brukar oftast föredra att äta själv för jag känner att det inte är många jag vill sitta med. (hur normalt är det? jag vet. det är kanske en annan historia men det är så jag känner.) inget speciellt så men bara den där känslan av att bli sedd när vi pratade. att jag hade nåt vettigt att tillföra fast jag bara var mig själv. det hela låter nog en aning märkligt, men det är bara med vissa personer och vid vissa situationer jag känner så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar