tisdag, december 23

declaration of love?

minnena som stöter fram i mig. frågar inte om lov först. men det är ok. de känns så starka för att det de står för var nåt speciellt viktigt fint. fortfarande är, men som jag vet kommer fortsätta även i imperfekt, i tankarna är jag redan där ibland. ärvde för ett tag sen en gul munkjacka av mamma och direkt tänkte jag då att denna kommer jag med största sannolikhet bära och tycka om ännu mer när hon är borta. för det är så jag tänker om mamma och pappa. det självklara nu i att veta att de bara är några knapptryckningar bort eller att jag kan träffa dem exakt när jag vill. bara den vetskapen kan tom räcka ibland. ord jag behöver höra mamma säga eller skriva till mig som inte kommer komma. det ohyggliga i det.

samtidigt som ambivalensen finns där. att jag stör mig på dem ibland. (fast jag tänker att det nog är sunt i nära relationer.) och ibland får jag dåligt samvete efteråt för att jag betedde mig illa. den här relationen är kanske den mest komplexa jag haft och nånsin kommer ha. fast den förändrats och gått igenom olika faser. av närhet. t ex känner jag mig allra tryggast ihop med J nu. men vissa saker känner jag fortfarande att jag får mest utbyte av att dela med mamma.  

det är bara när man haft en som är bra som man vet skillnaden mellan det och att vara glad över den man råkat få. bara utifrån att. lite på samma sätt som att det inte är tanken som räknas. det är det aldrig för mig. det är att ha för låga ambitioner. 

söndag, september 14

life/perfect imperfections.


life is an opportunity - benefit from it.
life is beauty - admire it.
life is a dream - realize it.
life is a challenge - meet it.
life is a duty - complete it.
life is a game - play it.
life is a promise - fulfill it.
life is sorrow - overcome it.
life is a song - sing it.
life is a struggle - accept it.
life is a tragedy - confront it.
life is an adventure - dare it.
life is luck - make it.
life is too precious - do not destroy it.

(mother teresa)

lördag, augusti 9

carla(&rafael).

den 22a juli föddes rafaels lillasyster carla. så kul att det blev en tjej denna gång! länge höll jag det lilla paketet som var hon förra helgen och idag ska vi dit igen för mingel och namngivning. det ska till att vara petra för att orka bjuda hem 18 personer 2,5 vecka efter andra barnets födsel :-)

förra helgen var bara jag och J hos dem och det slog mig att jag kan titta på rafael i evigheter utan att tröttna. att leka med honom tilltalar mig eg inte så värst men att beskåda. hans utseende, minspel, ord, rörelser, kropp. den här känslan överväldigar mig på ett så positivt och oväntat sätt. lycklig och tacksam över att jag får delta i detta.

fredag, juli 25

semester i norra spanien (bilbao med omnejd och san sebastian).

vi har varit iväg i 11 dagar; började med att flyga till biarritz i frankrike för att därifrån köra bil till bilbao där vi bodde i fem nätter. nästa stopp var vitoria-gasteiz en liten bit söderut där vi sov i tre nätter och tredje och sista anhalt var urnieta utanför san sebastian. lite väl varmt vissa dagar men annars bra utflyktresmål + stränder om man vill. bilder med text som vanligt; håll till godo :-)

 dramatiskt utsikt när vi körde havsvägen från biarritz till bilbao

 zubizuri-en lite udda bo över floden nervion i bilbao


 typiskt tunnelbanenedgång längst bak t v. annars cool fontän.
 flodpromenaden längs vilken vi bodde. de färgglada fönstrena var vårt hotell; hesperia bilbao.

 jättefin solnedgångsvy från hotellrummet
en utflykt vi gjorde var tunnelbana ut till bilbaos hamnområde som delas i två (portugalete och getxo) av denna speciella hissbro, som vi naturligtvis åkte :-)
 linbaneåktur nr 1 blev i bilbao för att kolla på utsikten över staden

på väg till klippön nedan körde vi plötsligt förbi nåt som såg ut som ett gammalt kärnkraftverk. det visade sig efter googling vara ett som aldrig togs i bruk.
 gaztelugatxe - många x och z används i det baskiska? språket
råkade vara en väldigt varm och fuktig dag när vi skulle ut på denna och det var rätt jobbigt uppför och nedför kan jag säga.
 ss-san sebastian (donostia på baskiska). lite lyxigare ort nära franska gränsen.



linbaneåktur nr 2 ägde rum i ss. den brantaste jag nånsin åkt, tror jag. över 100 år gammal var den också. och på toppen fanns dessutom ett litet gammalt nöjesfält.
bad sista dagen i zarrautz, en liten badort utanför ss. vet inte om folk är arbetslösa men det var ganska mkt folk på stranden en vanlig torsdag (och kändes inte direkt som en stor turistort). jag badade iaf i vågorna och det var underbart. vet inte när sist jag badade i havet men pool var iaf två år sen, men det var så skönt när jag äntligen kom mig för. inte så stor kontrast mellan vatten och luft heller, vilket passar mig. fanns inga parasoller här och senare på eftermiddagen hade vi inte kunnat vara på stranden utan det.

 högst upp på kammen låg en camping med världens finaste läge...
 ...vi åkte upp dit för att kolla senare...
coola guggenheim-blomhunden

fredag, juni 27

to want what does not want you.

en så himla sorgsen känsla. en rädsla hos mig, eller nåt jag försöker vara uppmärksam på. jag vill inte att människor ska låtsas vilja för att vara snälla. mitt stora bekräftelsebehov vill att det ska vara äkta, annars kan det lika gärna kvitta.

att tänka på nåt för första gången. och reflektera över det. inte ofta den typen av scenarion dyker upp i mitt medvetande längre. har liksom redan vandrat så många vägar, flera gånger. och dessutom bli förvånad över min egen reaktion. satt på bussen hem från jobbet igår när det hände och jag tänkte för första gången sen februari att det kanske skulle vara nåt att skriva om här.

trött fredag kväll och jag är ensam hemma. nästa vecka börjar högsommarmånaden juli men sommaren har ovanligt nog ännu inte kommit i år. mulen himmel. känner mig för första gången på länge inte stressad över allt jag vill hinna med på en kväll/ledig dag. tiden - livet - som annars alltid rusar så fort. en ovanligt välkommen känsla att inte känna så. läser igenom lite saker jag skrivit och förundras över hur bra det är. hur bra jag tycker det är. 

har unnat mig en vit sony vaio som ny laptop. min finaste ägodel just nu :-) och förrförra helgen när vi firade farmors 90-årsdag på fjäderholmarna tog jag ett superfint kort på rafael. den bilden glädjer mig lika mkt.

jag trivs på jobbet och uppskattar att jag har ett, särskilt i retrospekt. jag går inte omkring och längtar till semestern som vissa andra. fast det betyder inte att jag inte njuter av att vara ledig också. inget motsatsförhållande i det.

onsdag, april 9

gnistrande magnesium.

det här inlägget skrev jag för en massa år sen men det har blivit liggande i utkast-mappen. tyckte nog att jag aldrig riktigt kände känslan efter att jag skrivit det. men nu känns det som att det spelar mindre roll. berör tycker jag iaf det gör: 

som gnistrande magnesium slår deras kärlek omkring dem. tjejen och killen jag betraktar. det som finns mellan dem är det där odefinierbara som ingen människa i hela världen kan ta ifrån två som äger det. de ser så lyckliga ut att det gör ont i mig - långt inne, bakom under - nästan så att jag vill be busschauffören köra över dem. önska livet ur folk. jag vet ju så väl det där med gräset grönare på andra sidan och har verkligen försökt och rätt ofta lyckats med de tankegångarna, men ibland är det så lätt att falla dit. ibland är man så lättrörd. nåbar. skör. sårbar - vulnerable, vilket får mig att tänka på roxettes låt med samma namn. i mitt minne finns bara låtens stämning, melodi och per gessles röst och jag lyssnar på det en stund. sen trycker jag på play. och översköljs:

days like these no one should be alone
 

no heart should hide away

her touch is gently conquering my mind

there's nothing words can say

speciellt av de två understa raderna - det är höjden av kärlek och kanske så nära en definition man kan komma.

stories of all we did.

lyssnade på birdy för ett bra tag sen, och ikväll. av en slump. tror jag fick upp henne i högerspalten på youtube när jag hade scrollat lite gamla blogginlägg och ville lyssna på en annan låt jag länkat till för flera år sen. insåg att jag hört wings men inte insett att det var birdy som sjöng. just precis ikväll är jag så receptiv för den här sången, jag tycker rent ut sagt att den är så sjukt himla bra (och är tämligen säker på att jag kommer fortsätta tycka det väldigt väldigt länge). känns på precis rätt ställe i bröstet; framkallar tårar (såklart!), minnen, känslor och bilder av händelser som ännu inte skett. både sådana som med största sannolikhet kommer ske och motsatsen. 

mkt pappa. igen. han får på nåt omedvetet, och kanske orättvist, sätt symbolisera förgängligheten. att återuppleva så mkt genom att både minnas tillsammans och i min ensamhet, för det är ju så att den allra mesta tiden är man ju själv med sina tankar och-i mitt fall-mkt minnen som ofta poppar upp. trots att annat pågår runt om en och man är omgiven av människor, är man ensam i sitt eget huvud. kanske är det bara jag och mitt jag-sitter-en-liten-bit-ovan-och-betraktar-den verklighet-jag-själv-deltar-i. iaf, att påminnas om livet, förgängligheten, tiden som räknar ned. som jag ibland mitt i det blir så akut medveten om. det är nog just det som de bästa av låtar framkallar. och att lyckas täcka in precis hela skalan så att cirkeln sluts; från djupaste sorg till ljusaste glädje. för det är ju så det är, livet; sorgen som förankrar glädjen.

måndag, mars 17

hur vet man?

vissa nätter är mina drömmar en direkt spegling av vad som upptar min tankeverksamhet dagtid. en leopardunge hoppar upp mot mig flera gånger. skräckblandad förtjusning. att tro sig vilja men samtidigt vara rädd för. så mkt kan hända längs vägen. jag åker bil och blir beskjuten. vi måste stanna och ta skydd, det skjuts med automatvapen. rädslan av att inte passa in, eller mer att inte vara viljen av andra som inte heller är. brist på självförtroende. ett spädbarn som läggs i min famn att skydda. mörkhårigt. rafael som är så perfekt i mina ögon. hur han rör vid mitt inre bara genom att lägga sin hand på min axel när jag hjälper honom på med skorna. den ynka detaljen. som om inget annat barn nånsin kan mäta sig med honom. och däri finns ingen avundsjuka (konstigt nog), bara så mkt kärlek.

söndag, mars 9

vårexplosion.

strålande sol både igår och idag, över 10 plusgrader och riktig vårdoft ute idag! tog in lite grenar, vissa med lite ludd på, kanske vide? så får vi se om det händer nåt med dem. snyggt stilleben hursom.


annars fortsatt fixande här hemma, börjar se slutet på bocka-av-listan nu och det känns skönt. kopparljusstakarna på bilden är ärvda från farmor och de har jag nu äntligen också putsat, också en grej på "listan". var på ikea en gång efter jobbet även denna vecka men den gardinstång jag ville ha (i vitt) var typiskt nog slut och skulle inte komma förrän om länge pga kvalitetsproblem. men jag fick med mig mer gardinband med hällor som man syr på tyg för att det ska bli en kappa (mätning och klippning av gardiner blev också färdigt idag, mamma ska hjälpa med att sy senare) och en extra trådback till en av garderoberna. den senare passade såklart inte men J hjälpte mig med borrning av egna hål så nu är den på plats. tror det var första gången jag borrade själv-32 år men det kändes bra!

fyra stora tavlor är uppe (två i kök och två i vardagsrum, som planerat) med hjälp av bättre superbetongborr från Js kollega, spegel på hallväggen (efter lånad mollytång av erica&klas), sänggavel och byrå köpte vi på ikea förra veckan, hade eg tänkt den vita höga breda hemnesmodellen men den var slut så då tog vi spontant en gråbrun, blev bra mot övrigt vitt i sovrummet. i den inbyggda garderoben med stång tänkte jag att det vore bra med nån lådförvaring nedtill och kollade bara en snabbis vad som fanns på blocket och hittade då två trådbackar med passande mått med fyra lådor vardera i fruängen av alla ställen-supersmidigt!

vitrinskåp ska vi vänta med ett tag; vi vill ha ett med sidoglasväggar och hittade ett sånt snyggt på ikea men det utgår och ersätts med nåt liknande senare i vår.

läste det här och blev återigen påmind om hur jag instämmer. never fit in. it's dangerous to always need to live in a well behaved box. gör inte saker för att det förväntas. och döm inte andra för att de inte gör som du skulle gjort. det behöver varken vara sämre eller bättre.  

lördag, februari 15

inflyttade. att gilla "hemma".


 
välkomnande badrumskrok som jag diggar väldigt mkt.
en vecka har vi bott här nu och lägenheten kändes väldigt fort som hemma. men att säga att vi bor i fruängen känns fortfarande konstigt. favoritplatsen är det fina köket (där jag sitter nu):


mer bänkyta. J kom hem med ett fridgepack coca cola-burkar :-)
halvväggen mellan arbetsdel och matbordsdel.
 
igen mkt mer bänkyta än tidigare.
ikeas tjusig skohylla med bänk överst. hade spanat in den ett tag och trodde den skulle göra sig bra i hallen-vilket den gjorde. vi har dock bänkdelen främst för väskförvaring som synes :-) men det finns ju alltid möjlighet att dra fram den. jag hittade den färdigmonterad på blocket för halva priset vid st eriks sjukhus och fick några blåmärken på armen när jag bar hem den på bussen och tunnelbanan. men det var det värt!

jag börjar iaf se slutet på uppackandet nu och början på nästa fas av mer fix; bland mkt annat specialgardingstänger med skena för att kunna dra för de stora fönsterpartierna i vardagsrummet, för värmens skull. sy gardiner. rullgardiner till vårt sovrum, med en extra lång variant över balkongdörren. köpa den här sänggaveln med förvaring, fler tillagningskärl till induktionshällen, vitrinskåp och ny byrå eftersom J inte vill ha den gamla i sovrummet. när vi flyttade den upptäckte vi nämligen mögel i hörnet där den stått.

fredag, januari 31

bäst just nu.


i'll be the one, if you want me to. 
feeling so small. 
anywhere i would've followed you. 
i'm still learning to love.
and i will swallow my pride.

onsdag, januari 22

men älgen är ju inte direkt utrotningshotad :-)

veckans brott levererade även denna vecka. möjligen veckans roligaste uttryck :-) det var inte leif gw utan den kvinnliga programledarens, camilla kvartofts, ord denna gång. de diskuterade huruvida det var angeläget för polisen att lägga resurser på att hitta folk som tjuvsköt älg.

vi har varit på informationsmöte inför flytten (på skb:s kontor i abrahamsberg) ikväll. fick reda på att vi faktiskt får flytta in direkt när vi får nyckeln den 5e februari och inte tio dagar senare när kontraktet börjar gälla som jag förstått det tidigare. har precis mejlat flyttfirman och frågat om de kan en vecka tidigare än planerat men det känns eg ok vilket som.  

torsdag, januari 16

det här är ett lågbudgetprogram så vi har inte råd med nån kulle :-)

leif gw om en modell av husen i knutby de gjort när de talade om den händelsen i veckans veckans brott med anledning av att det var tio år sen det inträffade. fossmos hus låg på en kulle men det syntes inte på modellen. 

söndag, januari 12

varje gång jag håller dig är sista gången jag håller dig.

har alltid tänkt att första meningen är överreklamerad, att den inte spelar så stor roll, men när den träffar rätt gör den verkligen stort avtryck. den rymmer så mkt.
rubriken är första meningen ur simmaren av joakim zander.
varje gång jag håller dig är sista gången jag håller dig. 

torsdag, januari 9

att njuta av livet varannan sekund.

sveriges mästerkock har börjat igen och sällan har det varit så underhållande som de två första audition-avsnitten den här veckan. rubriken är ett ungefärligt citat från en tävlande som inte hade svenska som modersmål och som fått uttrycket lite om bakfoten, visserligen har det inte med mat att göra, men det är lite det som är grejen, tycker jag. bara allmänt intressant skildrande av människor, så här i början.   

varför hämtar hundar saker man kastar till dem? idag på bussen kom det ombord en hund som bar en pinne, som var lika lång som huden själv, i munnen. pinnen skrapade emot mitt ben och det var då tanken väcktes. och varför bär hunden med sig pinnen som ett gosedjur/trofé?

packandet av flyttlådor går framåt och vardagsrummet börjar fyllas av dem. jag föreställer mig omställningen, hur det är att gå omkring i den nya lägenheten, att kolla ut genom fönstren på respektive sida, vägen till tunnelbanan och till nån av affärerna på hemvägen. den tanken känns mer naturlig än konstig; gröndal känns på nåt sätt klart nu. fint men jag kan liksom det efter sex år, är trött på att gå samma väg hem varje dag. när jag tänker efter kan jag inte säga att nåt boende jag levt i känts sådär verkligen super och rätt. kanske kommer jag aldrig känna så, fast jag tänkt att hemma varit så viktigt för mig och att jag behöver invand trygghet och inte så mkt nytt.

onsdag, januari 1

extravaganza&rooftop party.

namn på de två nyinköpa paljettiga glitternagellack jag hade på mig igår :-) 

vi firade nyår med trevlig samvaro med maria&per&döttrarna här hos oss. jag gjorde pulled pork med både fläskkarré och entrecote (pulled beef då, antar jag) med tillbehör och till förrätt en röra på grillade soltorkade tomater, rödlök, fetaost och basilika som vi la på ugnstorkade salamiskivor. sa till J att detta nog var sista gången vi behöver handdiska efter en middag med fler än oss två och det känns skönt :-) vi får nycklarna till nya lägenheten om lite drygt en månad och sen går flyttlasset den 15e februari. i övermorgon levereras flyttkartongerna av flyttfirman; 60 stycken-så då blir det till att börja packa. 

har funderat ett tag över bloggens varande i nuvarande form och som det känns nu kommer jag nog ta ett uppehåll/skriva mer sällan. bloggen har funnits i över sju år och dokumentationsmässigt är det roligt men det andra börjar kännas lite uttömt och jag tvivlar mer än förut på hur mkt jag vill lämna ut av mina känslor och tankar. av mig själv.