måndag, maj 14

you gave me everything. and a little bit moore (självklart inte)

Om nån sa att du fick. Om nån gav dig. Nåt. Av sig själv. Och du ville och kunde ge tillbaka. Utan att tänka på det. Bara genom att vara dig själv, eller den du blev. Det kallar jag skönhet. Harmoni. Som att spela piano. Dansa balett. Prata franska. Så är att tycka om i sin renaste ursprungsform. Så lent. Så perfekt. Så harmoniskt. Storslaget, sprudlande, skimrande vackert, enligt mig. Några, kanske flera, skulle kalla det kärlek, och det spelar inte så stor roll längre om vi är överens om definitionerna. Så länge frånvaron av något leder till nån förändring är dess existens bevisad och berättigad.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har läst det fyra-fem gånger nu och det sjunker in mer och mer för varje gång jag läser det. Det är verkligen bland det finaste som finns. Att kravlöst kunna ge och ta utan att behöva tänka. Jag har upplevt det. Jag har förlorat det.

Anonym sa...

Hej! Vackert, vackert skrivet! Du är inne på helt rätta spår, och jag hoppas innerligt att du känner det du skriver. Nu drar jag en kul paralell, men governor andy (en artist) sjunger "Inga sms, internet, kärleken hon ger mig live and direct". Är inte det också äkta kärlek, funderade jag på igår?

Jag försöker sprida min splitternya insikt och all kärlek och historian om det harmoniska som finns i den och i mycket i vår omvärld, om vi vågar och vill tro på det. Men den äkta känslan infinner sig ju inte i dig för att jag skriver dessa ord, utan det händer inom dig själv. Om du tänker på den mest fredliga och kärleksfullt varma plats du kan för 5 sekunder - sluter ögonen - så kan du det.

Vill du vara kvar där för alltid? Och dela den med någon? Gör det!

Peace, Love and Harmony!
All kärlek! :)

Lina sa...

A: Man måste förlora på åtminstone ett plan, helst flera, för att kunna se, verkligen se, vinsterna. Sen finns det såklart gränser.

D: Du verkar vara ett litet energiknippe! Själv har jag svårt att vara sådär positiv. Ang. frågorna tänker jag inte svara på dem explicit (om det nu ens var meningen) - jag är redan så privat jag vill vara här. Dock kan jag säga att jag själv alltid läser bloggar med en viss skönlitterär blick.