lördag, januari 6

lycka och kärlek eller kärlek och lycka

Länge har jag funderat på det här med lycka. Vad det är? Och hur långt från kärlek den definitionen ligger. Som med mycket annat som åker kors och tvärs mellan mina neuroner finns inga rätta svar, men jag försöker trevande och långsamt komma fram till något ändå. För att det tillfredställer mig? Nja, kanske. Någon form av balsam måste det väl ändå vara. Och kanske för att det alltid funnits något inom mig, en lite irriterande strävan efter att definiera och veta vissa saker klart och tydligt.

Det handlar ju om ögonblick, små detaljer som sedan färgar av sig på helheten. Som exaktheten då något gåtfullt, något litet man inte vet vad det är, träffar rätt svängningstal i kroppen. (om lycka)

ur Kärleken till Sofia Karlsson av Anders Paulrud (För övrigt en väldigt bra definition, tycker jag.)

Det finns människor som har nycklar till oss själva. Som kan låsa upp rum vi alltid burit inom oss, men där vi inte varit tidigare. Till dessa människor står vi i ett särskilt förhållande och är de av rätt kön och i någorlunda lämplig ålder blir vi kära. I annat fall blir vi trollbundna, beroende, vad man nu väljer att kalla det, men egentligen är det samma sak. (om kärlek)

ur Musselstranden av Marie Hermansson (För övrigt önskar jag att jag hade skrivit det här stycket, jag tycker det är storslaget. Säkert sju år sedan jag läste Musselstranden första gången, men de här raderna finns i mitt innersta och kommer upp till ytan då och då.)

Kärlek är inte bara KÄRLEK. För mig omfattar det allting såsom närhet, omtanke, ödmjukhet, vänskap, längtan, saknad och alla former av att tycka om någon och tycka att något är roligt. Att prata, skratta och le förenande, att dela hemlisar, att känna sig så trygg att man kan öppna sitt inre för någon, att titta in i någons ögon utan att behöva förflytta blicken efter en viss tid. Att känna tyngden av hundens huvud när den lägger sig ned i ens knä. Att ligga vaken mitt i natten och skriva. Att vara nöjd. Allt det här kan också klassas som att något gåtfullt, något litet man inte vet vad det är, träffar rätt svängningstal i kroppen. Lycka med andra ord.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Fantastiskt att läsa ditt inlägg. Det var länge sen min tanke fick sig en åktur på det här sättet.

Lina sa...

Tack. Måste säga att jag själv gillar det här inlägget, faktiskt.