dis donc.

det är nåt speciellt med franskan. på nåt sätt är den finare än alla andra språk. mer speciell. utan att jag kan förklara varför. och det tycker jag fast jag inte ens kan språket (förutom några fraser och ord här och där). precis som pianospel är nåt jag gärna skulle vilja kunna skulle franska helt klart vara svaret om nån gav mig gåvan önska-dig-ett-språk.

mötte J på kungsholmstorg idag och åt lunch på petite france. var verkligen ett ställe jag kommer uppsöka igen; de hade både fyllda mackor, sallader, lite mer matiga rätter och framför allt bröd och kaffebröd. jag åt en laxquiche med broccoli och sparris som var jättegod. till det flera olika sorters bröd och dagens söta som var en lakritsmakron. har sett fram emot att smaka dessa franska bakverk och de är verkligen speciella. chouqetten, för 2 kr, och croissanten med aprikoser i ändarna var också ätvärda. ibland framträder smakerna bättre när man drar ned på sockret.

sen gick vi hela vägen hem, tog väl 45 minuter ungefär. känns lite lyxigt på nåt sätt att kunna göra det.

inget planerat imorgon men på fredag då J ska jobba ska jag tvätta och funderar på springtur alternativt cykeltur.