gråtvärd, bubblande sprudlande leende.
flashbacks till såna ögonblick i minnet. ljusa. igår och för många hundra dagar sen.
ögon som möts i samförstånd.
hans hand på mitt knä. på min bara mage.
stunden innan.
läppar över mitt nyckelben.
mina fingrar i hans nacke och hår.
runt om.
hud mot min.
leenden som hörs.
initiativ; önskan om att bli viljad tillgodosedd, fyller på nåt inombords.
skillnaden mellan existens och liv?
2 kommentarer:
Varför blir jag avundsjuk när jag läser?
Vackra bilder.
En tro att bilderna är den Sanna verkligheten och att inte befinna sig i den. Kanske ibland. Men endast nuet som räknas.
Förnuftet som säger, livet är mångbottnat. Men den rotlösa hungern som inte permanent kan stillas. Att alltid ha något till hands att äta eller vetskapen om att hungern kommer men likväl inte är beständig, inte under våra livsvillkor. Att våga tro, på.
ja, att våga tro, på.
får också känslan av utanförskap när jag ser liknade som andra skrivit, därför att tillståndet inte är beständigt, utan bara ibland.
och det syns ju inte.
men ibland räcker ibland.
Skicka en kommentar