det här med p-piller (eller eg alla hormonella preventivmedel).

sen jag läste detta inlägg på cecilia blankens blogg (och eg innan också) andra google-träffar på samma ämne - att hormonella preventivmedel kan påverka det psykiska måendet negativt (förutom alla fysiska biverkningar) - har jag funderat mkt på om jag också påverkas (och har påverkats i massa år?) så av dessa hormoner och beslöt mig för att sluta äta och se om jag upplevde nån skillnad. tycker framför allt att jag är väldigt lättirriterad och ibland får en oproportionerlig ilska i mig, plus det där med att kunna känna mig mer tillfreds och harmonisk mer än korta stunder. jag vet att det är väldigt individuellt hur en kvinna reagerar på olika preparat, att nåt kan fungera jättebra för en och inte alls för en annan och att vissa faktiskt mår bättre av hormoner, och det är ju jättebra. och det är inte så att jag eg förväntar mig några jätteresultat, men jag vill utesluta att de inverkar på mig på det sättet. sen tycker jag är sorgligt att alternativen till hormonella preparat är för få. och att det inte finns några för männen (eller okej, kondom får väl kanske räknas som ett, men det har andra nackdelar). vilket delvis gör att det liksom blir lite kvinnans ansvar.