det som är vackert, det som går utanför alla gränser. det som uppslukar allt.

fick i torsdags reda på att pappa utöver prostatacancern också har kronisk leukemi! hur stor är sannolikheten att få två cancerdiagnoser nästan samtidigt? man tycker liksom att det räcker mer än väl med en. upptäcktes att han inte hade normala vita blodkroppar-värden alldeles innan prostataoperationen och när han var på hematologen i veckan kunde de säga att det var nån form av kronisk leukemi men de måste ta benmärgsprov för att bli säkra på vilken typ. vanligast är att man får kronisk leukemi i 70-årsåldern och att man sen kan leva med det rätt många år, ofta med en del behandling, som blivit bättre med tiden och innehåller fler alternativ till cellgifter, såsom antikroppar eller tyrosinkinasinhibitorer. han kommer inte få nån behandling så länge han inte har några symptom, vilket tydligen också är rätt vanligt, att man upptäcker detta av en slump, alltså, inte att man söker för det.

annars är det förkylt hos mig. igen. har varit väldigt mkt av den varan denna höst. imorgon ska vi på mig äger ingen-filmen. J fick nåt erbjudande via ett pensionsbolag. och jag har en idé om att vi ska köpa med oss dumplings och edamamebönor f beijing 8 i hornstull på hemvägen. har tänkt äta deras dumplings länge men det har inte blivit av. vi passerade idag när vi tog en promenad till skinnarviksparken. 10 grader och lite sol - 16 november! handling på hemvägen, eftermiddagsvila och sen gjorde jag en köttfärslimpa, med riven morot och lök i, i lergrytan i ugnen. hittade högrevsfärs och köpte mandelpotatis till. plus stekt brysselkål och broccoli och gräddsås (färdig på burk :-)).