en druid om rättsmedicin.

igår var lunchföreläsningen med rättsläkare henrik druid (kopplade genast hans efternamn med asterix där jag vill minnas att det ordet förekommer; druid var en lärd man eller kvinna i det antika gallien. kul om teknisk bevisning vid mordutredningar. snacka om en helt ny intressant värld. han berättade dock att det var relativt lite av deras tid som gick till ren obduktion som kanske är det man mest tänker på. mycket mikroskopiering för att titta på olika vävnadsprover som man bl a färgat med olika antikroppar och rätt mycket pappersarbete var det.
valda saker han tog upp:
- stammar av flugor i olika stadier (har jag iofs läst om i en tysk deckare tidigare och mindes artnamnet calliphora) som hjälp för att bedöma när en person dog.
- att saliv från nån som bitit en annan kan finnas kvar under skorpan som bildats och därifrån kan dna isoleras.
- officiellt har vi endast 100 mord i sverige/år och 1200 självmord (100 000 dödsfall sammanlagt/år och lika många födda).
- polisen som sa att han skjutit varningsskott mot en ung psykiskt instabil man i lindesberg som dock blivit träffad i magen. hur trovärdigt var det då att det var ett varningsskott? det gjordes en datortomografi på mannen och man kunde se att det fanns metallsplitter i bålen samt ett skottmärke på en grind; slutsatsen att polisen skjutit en rikoschett som sen studsat mot den unge mannen kunde då dras.
- man gör också analyser av olika droger i blod och andra kroppsvätskor post mortem och samlar dessa resultat för att försöka få fram referensvärden då dessa inte finns ännu på samma sätt som för prover tagna på levande. detta är ganska unikt för sverige.
- genom att analysera olika hårsegment kan man se om en drog funnits i personen under en längre tid.
- vid drukning får man in massa vatten i lungorna som inte stannar där utan det mesta går ut i vävnaderna och i vattnet finns kiselalger, diatoméer. det finns många arter av dessa och därför kan en jämförelse mellan diatoméerna i den dödes organ och i det vatten där kroppen påträffats ibland vara av intresse (kroppen kan ha flyttats t ex).

dagens lunch blev en kabanoss från korvmannen utanför huvudentrén. andra gången jag köpte korv av honom och jag blev besviken även denna gång. inte särskilt god korv och för lite ketchup (orkade inte gå och be om mer, så det var ju mitt eget fel). var inte mätt heller så efteråt fick det bli en glass, nya pistagecornetton, ingen höjdare direkt, en trea i betyg, en svag en! glömmer alltid att pistachglass smakar marsipan (som jag inte gillar). varför blir man (bara jag?) så törstig av glass? kan inte bero på sockret för jag blir det aldrig av godis.