precis bara jag.

åker till solna centrum efter jobbet och köper en stavmixer med visp. därefter köper jag den nya kycklingburgaren och en läsk på mcdonalds och tar med mig ut på torget. sätter mig på en bänk i solen som värmer. observerar. människor. tulpaner. får en förnimmelse av att sånt här kunde jag och mamma göra förr. sms:ar henne vad jag köpt (för hon brukar pika oss att vi inte har nån elvisp) och att jag nu sitter i solen och kom att tänka på att sånt gjorde vi. minns speciellt en gång i visby under medeltidsveckan, hon och jag gick själva ett tag och var trötta och köpte coca cola och jordnötter och satte oss på en bänk för att vila. en sån anspråkslös grej som egenligen inte är nåt speciellt alls och just därför är just det. tänker också att vissa händelser är allra vackrast när man plockar fram dem från minnesbanken och tittar på dem. att de tenderar att öka på fin- och braskalan i samma stund lagringen sker. på samma sätt som att det finns en anledning till att längtan kan vara så oerhört vackert (fast bara om man vet att man ska få).

tar näst sista bussen hem och slås av hur smidigt det är att åka 152:an från solna och hem när det inte är några köer. ler åt liknelsen marcus gjorde i helgen åt långholmen: han kallade den broccoliön och det stämmer faktiskt bra.