- Lina, i värsta fall måste du ta fåglarna när vi åker till Båstad i påsk.
- Tänker jag inte. Jag vägrar. Jag kan komma till er och mata dem någon gång under veckan.
Hon vet alltför väl vad jag tycker om dem. De fjädrar, väsnas och tar plats, både fysiskt och verbalt. Man kan inte gosa med dem och relationen vissa hävdar att man får, existerar inte i min begreppsvärld. Dessutom:
- De ska helst ha mat varje dag.
Tydligen är de för dumma för att inse att det kan finnas fler frön under skalrester de själva lagt dit. Då finns risk att de svälter ihjäl. Hur stor är den på en skala (från ett till tio)?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar