hade inte med kameran den här helgen till ottsjö men fotot ovan är ifrån åreskutan midsommar för drygt tre år sen. denna gång var vi i fjällen (södra årefjällen) som syns längre bort. låtar som väcker mer inom mig än andra: Travis – Closer, Keane – Somewhere Only We Know, Keane – Bedshaped.
från cykeln igår såg jag två dubbelbugaboovagnar i vasastan; den ena med två babyskydd och den andra med en sitt- och en liggdel. mammor och pappor i flera uppsättningar. tillsammans. ensamma. med barn på axlarna. i famnen. i sele. sånt som inte syns som finns bakom varje pannben på dessa vuxna. mina fantasier.
har ju sagt förut att jag tycker man måste ge av sig själv för att få givande diskussioner. att den ena parten liksom måste öppna ett fönster, våga hoppa utför åtminstone en liten kant för att sätta bollen i rullning, för att chansen att den andra ska kasta tillbaka åtminstone ska bli till och leda till ett spel med utbyten som känns. men ibland undrar jag vad jag är rädd för ska hända om jag öppnar en hel dörr. kanske att jag analyserar för mkt men jag tänker ändå att rädslan måste handla om att inte duga i betraktarens ögon. att bli felbedömd/feluppfattad. inte vara tillräckligt bra/omtyckt. och självklart måste man ta den risken, men som alltid finns det ju gränser, främst beroende på vem personen du pratar med är. för dig. och för mig.
2 kommentarer:
Så välformulerat. Och sant.
Har du förresten sett dubbelbuggan med barnplats och packkorg bredvid. Vad är tanken? Att man ska köpa en duvvelvagn till första och i väntan på fler barn har en packkorg där? Vet du om man kan variera bredden på vagnen? I så fall ev större vits men ändå tveksam med den som förstavagn.
jo, jag har sett en sån variant också. förstår inte heller tanken även om man kan variera bredden, så den åtminstone blir lite smalare än en dubbelvagn, men ju mkt större än en vanlig enkelvagn med packkorg under.
Skicka en kommentar