att göra det jag vill?

marcus&petra var ju här på middag igår. gjorde fläskfilé med lök och champinjoner i balsamvinäger- och gräddsås och som vanligt god sallad (inlagda kronärtskockor, spenat, avocado, sojabönor och gurka). verkligen supergod dumlekladdkaka (med dumle mix-bitar, dvs original, lakrits och mango/apelsin i) med grädde till efterrätt. lite prat om bebisrelaterade saker (bl a fick petra mig att skratta genom att säga: jag känner till tre barnvagnar: emmaboda, bugaboo och brio. finn ett fel i det uttrycket! :-)) som jag trodde men också om relationer och ärlighet, dock irriterade jag mig mer än önskvärt på en del saker som sades, sånt som jag själv måste jobba med, hur andra (främst J och petra) uttrycker sig och ser på nåt annorlunda och det förtog tyvärr lite av stämningen för mig. marcus sa dock en bra sak som jag ju så håller med om: man ska göra det man själv vill/känner är rätt oavsett vad andra kan tänkas tycka om det. problemet blir ju när man inte respekteras av andra när man gör så, men den konsekvensen måste man ju isf ta.

eftersom Js pappa fått bukspottkörtelinflammation som följd av gallsten och är inlagd sköt vi på fikat som de skulle kommit på idag, men mamma ringde och frågade om jag (eller eg vi, men J ville besöka sin pappa idag också) ville träffa henne och niklas i stan så det blev en prommis från slussen med dem istället. återigen prat om relationer, om det jag skrev om ovan; balansen mellan att göra som man själv vill och jämka, om tolerans och ödmjukhet.